Projekt 12635 – Avslutat Konceptuell design av bärande system - minimering av risker och osäkerheter i den moderna projekteringsprocessen

Forskning vid LTH. Samfinansiering med Sven Tyréns Stiftelse.

På senare år har det skett ett antal uppmärksammade byggnadsras i Sverige som direkt eller indirekt kan kopplas till fel orsakade av konstruktörer i projekteringsskedet.

Syftet med detta projekt har varit att studera hur konstruktörer arbetar och hur detta påverkar kvaliteten på resultatet av deras arbete, och att belysa effekten av bland annat subjektiva val, bristande kunskap, hantering av osäkerheter och olämpligt användande av avancerade designverktyg och normer.

Metodiken för att studera hur ingenjörer arbetar delades upp i två steg. Först fick ingenjörerna lösa två olika konstruktionsuppgifter. Den första konstruktionsuppgiften avsåg lastnedräkning i ett bostadsprojekt, den andra uppgiften avsåg beräkning av stålvikt får en fackverksbalk i en idrottsanläggning. Detta innebär att varje deltagare individuellt löste respektive uppgift. Detta skedde på ett sätt som i så långt som möjligt efterliknade en verklig projekteringssituation, vilket innebar att uppgiften skulle lösas under en begränsad tidsperiod (en vecka) och mot ersättning motsvarande maximalt åtta timmars konsultarbete per uppgift. I övrigt gavs inga restriktioner utan var och en fick möjlighet att lösa uppgiften på sitt eget sätt.

För att få en tydligare bild av deltagarnas erfarenhet, hur uppgifterna uppfattats och lösts kompletterades denna första del med en enkät.

I det andra steget intervjuades deltagarna för att skapa en fördjupad bild av deras arbete och erfarenhet.

Totalt deltog 17 ingenjörer i undersökningen. Alla var utbildade civilingenjörer och hade i genomsnitt 12 års erfarenhet.

Den första konstruktionsuppgiften - lastnedräkningen - uppvisar stor variation. I samtliga pelarpositioner var skillnaden mellan högsta och lägsta värde en faktor 3.

I den andra konstruktionsuppgiften - fackverksbalken - varierade den uppskattade stålvikten mellan 20 och 50 ton.

Bland de slutsatser som avhandlingen pekar på kan särskilt nämnas
- De normer och avancerade hjälpmedel som används förhindrar utvecklingen av konceptuell helhetsförståelse hos unga ingenjörer. Dessa hjälpmedel och formler är ofta svåra att se igenom och förstå för den normale användaren och kan därmed liknas vid ”svarta lådor”, där indata på ett okänt vis omvandlas till utdata.
- Redovisning av beräkningsresultat ges låg prioritet i arbetet. Detta inducerar och förstärker de osäkerheter som belysts, i synnerhet om dessa resultat ska användas av andra ingenjörer, i projekt med ansvar som delats upp på flera ingenjörer och aktörer.
- Undersökningen tyder på att det krävs någon typ av extern granskning för att harmonisera och kalibrera branschpraxis. I annat fall riskerar konsekventa fel och arbetsmetoder på sikt att utvecklas till felaktig praxis inom enheter, kontor och hela branschen. Oberoende granskning kan förhindra att detta sker.

Slutredovisningen utgörs av licentiatavhandlingen "The human factor in structural engineering - a source of uncertainty an reduced structural safety", Martin Fröderberg, Lunds Tekniska Högskola (121 sidor och svensk sammanfattning).