Projekt 2002 Avslutat Restprodukter i det byggindustriella kretsloppet

Projekttid

Fördjupningsmaterial

Informationsblad

Sammanfattning

Sveriges byggarbetsplatser genererar varje år rest-produkter som skulle kunna fylla 20 behållare av Globens storlek. Varje anställd i byggsektorn genererar ca 5.800 kg restprodukter per år, dvs 15-20 gånger mer än en privatperson orsakar i sitt hushåll. Projektet har haft fyra syften: 1. Analysera miljöeffekterna av åtgärder som byggentreprenören ensam eller tillsammans med andra kan vidta för att påverka materialflödet 2. Analysera vad det kostar byggentreprenören att hantera restprodukter och returemballage 3. Analysera hur ökade kunskaper om efterhanteringens kostnader och olika åtgärders miljöeffekter kommer att påverka aktörerna i det byggindustriella kretsloppet 4. Rekommendera åtgärder som aktörerna bör vidta för att förbättra miljön och sänka kostnaderna för efterhanteringen. 5. Såväl nybyggande som reparationer och ombyggande behandlas, dock inte rivningsskedet och miljöfarliga restprodukter. Projektet har genomförts under ledning av BPA Bygg AB, med bidrag från SBUF och stiftelsen REFORSK, där stat, kommun och industri samverkar för forskning och utveckling inom avfall och återvinningsteknik. I rapportarbetet har medverkat IM-Gruppen i Uppsala, och UDRAB. Övriga deltagande företag har främst varit Electrolux, Rockwool, Danogips, HP Färg & Kemi, BPA Måleri & Golv, Ragn-Sells, Västmanlands avfallsaktiebolag (Vafab) och Gotthard Nilsson. Fem arbetsgrupper bildades, fyra för olika rnaterialslag och en för bl.a. källsortering och återvinning. Sex byggobjekt har ingått: Ängsklockan och Daggrosen i Västerås, Baronbackarna i Örebro, Beckasinen i Enköping, Saltmätargatan i Stockholm och Garberget i Öregrund. I rapporten betonas att orsaken till negativa miljöeffekter från det byggindustriella kretsloppet är dålig resurshushållning och enkelriktade materialflöden. Beräkningar visar att det i dagsläget vid nybyggande är bättre att förebygga uppkomst av restprodukter än att satsa på en långtgående källsortering. Av de förebyggande åtgärderna visar sig införande och användning av retursystem för emballage vara mest betydelsefullt. Ser man på olika åtgärders miljöeffekter, finner man att materialåtervinning är mindre effektivt på kort sikt än energiutvinning. Kostnader för containrar, transporter och tippavgifter är mycket små jämfört med kostnaderna för att samla in restprodukterna. Hälften av kostnaderna för efterhantering på ett nybyggnadsobjekt utgörs nämligen av arbetskraftkostnader, enligt rapportens analys. En annan stor kostnadspost är restprodukternas negativa påverkan på produktions- och arbetsmiljön på bygget. Kostnaderna för efterhantering påverkas till 80 % av volymen restprodukter, medan endast en bråkdel av kostnaderna kan påverkas med källsortering. dag är det endast de tunga mineraliska fraktionerna och de fraktioner som är både lättinsamlade och lättsålda som är lönsamma att källsortera vid nybyggande. Vid stora ombyggnader kan det vara lönsamt att sortera ut fler fraktioner än vid nybyggnad. Varje kubikmeter restprodukter kostar ca 500 kronor att efterhantera, vilket betyder att efterhanteringen av det byggindustriella kretsloppets restprodukter kostar den svenska byggbranschen ca 6 miljarder kronor varje år. Returemballage är ca 25 % billigare för byggentreprenören att hantera än engångsemballage, visar en särskild beräkning i rapporten.