Projekt 53 – Avslutat Glättning av betonggolv
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
Informationsblad
Sammanfattning
Varje entreprenör vill kunna gjuta och glätta så stora ytor som möjligt vid varje arbetsskift. För att kunna färdigställa ett enskiktsgolv inom ett arbetsskift måste glättningen därför påbörjas inom 3-4 timmar efter gjutningens början.
Väntetiden mellan gjutning och glättning är alltså dimensionerande för hur stora dessa ytor ska bli.
Betongsammansättning, betongtemperatur, härdning och arbetsutförande är de grundläggande parametrar som påverkar väntetiden mellan gjutning och glättning. Man kan med ganska enkla medel påverka såväl arbetsresultat som väntetider genom t ex höjd cementhalt, förhöjd betongtemperatur, vatten reducering, täckning och vakuumbehandling.
Vid låga lufttemperaturer kan väntetiden t o m halveras genom att vidta någon eller några av dessa åtgärder!
Sambandet mellan vattencementtal (vct), temperatur i betongens överyta och bindetiden på cementen är det som styr väntetiden ute på arbetsstället. Fältförsök på arbetsplatser i Stockholm, Örebro, Västerås och Göteborg pekar på framförallt två praktiska metoder som effektivt förkortar väntetiden:
Detta är en effektiv metod. Numera används vakuummetoden nästan bara när det föreskrivs av konstruktiva skäl, t ex industrigolv. Våra försök visar entydigt att metoden fungerar utmärkt också när det gäller att förkorta väntetiden mellan gjutning och glättning. Tyvärr har kunnandet om vakuumbehandling minskat under senare år. Fältförsöken visar att en renässans för vakuumbehandlade betongytor är motiverad!
Utöver dessa två praktiska metoder finns det också tre betongtekniska åtgärder för att styra väntetiden för glättning:
Höja temperaturen hos betongmassan och/eller öka cementhalten
Välja cementklass med annan bindetid
Vattenhalten kan minskas genom kemiska metoder eller genom att arbeta med styva konsistenser. Den senare metoden ger dock svårigheter vid gjutning och bearbetning. Genom att reducera vattenhalten blir temperaturberoendet avsevärt mindre vilket är en fördel under den kalla årstiden. Vakuumbehandling är i detta sammanhang åter igen en av de effektivaste metoderna.
Betongens yttemperatur är en av de faktorer som avgör när betongen kan glättas. Därför är täckning av betongen viktig, särskilt vid kall väderlek.
Det hävdas ibland att nygjutna betonggolv skadas om de täcks.
Fältförsöken visar istället att de lätta täckningsmattor som nu finns fungerar mycket bra om arbetet planeras rätt. Mattan läggs hoprullad där gjutningen börjar och rullas sedan ut i takt med att gjutningen fortskrider.
Valet av metod bör ske i samråd med betongleverantören.
Där finns kunskap och kompetens som entreprenörerna ska utnyttja!
Vid metodvalet bör alla faktorer vägas in - yttre förhållanden, krav på snabbhet och kapacitet och sist men inte minst kostnaderna för de olika alternativen.
Väntetiden kan minskas väsentligt enbart genom att höja cementhalten i betongen. Likaså genom att använda cementsorter med kort bindetid. Effekten växer med ökande temperatur i betongens ytskikt. Man får också goda effekter genom att höja betongens temperatur, t ex från +20° till +25°C. Detta måste då kombineras med att täcka betongen eller genom att täcka arbetsstället med tält eller liknande.
Sammanfattningsvis kan nämnas att de metoder som bygger på vattenreducering - kemiska tillsatser eller vakuumbehandling - är mindre temperaturberoende än andra åtgärder. Det är främst vattenhalten i betongens översta skikt som är styrande för tillstyvnaden och som därmed också styr väntetiden innan glättning kan utföras.
Väntetiden mellan gjutning och glättning är alltså dimensionerande för hur stora dessa ytor ska bli.
Betongsammansättning, betongtemperatur, härdning och arbetsutförande är de grundläggande parametrar som påverkar väntetiden mellan gjutning och glättning. Man kan med ganska enkla medel påverka såväl arbetsresultat som väntetider genom t ex höjd cementhalt, förhöjd betongtemperatur, vatten reducering, täckning och vakuumbehandling.
Vid låga lufttemperaturer kan väntetiden t o m halveras genom att vidta någon eller några av dessa åtgärder!
Sambandet mellan vattencementtal (vct), temperatur i betongens överyta och bindetiden på cementen är det som styr väntetiden ute på arbetsstället. Fältförsök på arbetsplatser i Stockholm, Örebro, Västerås och Göteborg pekar på framförallt två praktiska metoder som effektivt förkortar väntetiden:
Detta är en effektiv metod. Numera används vakuummetoden nästan bara när det föreskrivs av konstruktiva skäl, t ex industrigolv. Våra försök visar entydigt att metoden fungerar utmärkt också när det gäller att förkorta väntetiden mellan gjutning och glättning. Tyvärr har kunnandet om vakuumbehandling minskat under senare år. Fältförsöken visar att en renässans för vakuumbehandlade betongytor är motiverad!
Utöver dessa två praktiska metoder finns det också tre betongtekniska åtgärder för att styra väntetiden för glättning:
Höja temperaturen hos betongmassan och/eller öka cementhalten
Välja cementklass med annan bindetid
Vattenhalten kan minskas genom kemiska metoder eller genom att arbeta med styva konsistenser. Den senare metoden ger dock svårigheter vid gjutning och bearbetning. Genom att reducera vattenhalten blir temperaturberoendet avsevärt mindre vilket är en fördel under den kalla årstiden. Vakuumbehandling är i detta sammanhang åter igen en av de effektivaste metoderna.
Betongens yttemperatur är en av de faktorer som avgör när betongen kan glättas. Därför är täckning av betongen viktig, särskilt vid kall väderlek.
Det hävdas ibland att nygjutna betonggolv skadas om de täcks.
Fältförsöken visar istället att de lätta täckningsmattor som nu finns fungerar mycket bra om arbetet planeras rätt. Mattan läggs hoprullad där gjutningen börjar och rullas sedan ut i takt med att gjutningen fortskrider.
Valet av metod bör ske i samråd med betongleverantören.
Där finns kunskap och kompetens som entreprenörerna ska utnyttja!
Vid metodvalet bör alla faktorer vägas in - yttre förhållanden, krav på snabbhet och kapacitet och sist men inte minst kostnaderna för de olika alternativen.
Väntetiden kan minskas väsentligt enbart genom att höja cementhalten i betongen. Likaså genom att använda cementsorter med kort bindetid. Effekten växer med ökande temperatur i betongens ytskikt. Man får också goda effekter genom att höja betongens temperatur, t ex från +20° till +25°C. Detta måste då kombineras med att täcka betongen eller genom att täcka arbetsstället med tält eller liknande.
Sammanfattningsvis kan nämnas att de metoder som bygger på vattenreducering - kemiska tillsatser eller vakuumbehandling - är mindre temperaturberoende än andra åtgärder. Det är främst vattenhalten i betongens översta skikt som är styrande för tillstyvnaden och som därmed också styr väntetiden innan glättning kan utföras.