Projekt 2067 – Avslutat Bostadsbyggande i USA och Sverige
Fördjupningsmaterial
Informationsblad
Sammanfattning
Kostnadsutvecklingen för svenskt bostadsbyggande fram till 1991-92 och de minskade statliga subventionerna har skapat ett stort intresse för att sänka produktionskostnaderna. En studie medjämförelser mellan Sverige och USA inleddes 1992. SBUF informerar 93:55 redovisar en tidigare delstudie Flerbostadshus i trä i USA.
Studien har syftat till att granska och belysa produktionskostnaderna för flerbostadshus i Sverige genom att jämföra dem med produktionskostnaderna i USA, och att på så sätt få fram hur man i Sverige kan bygga billigare och mer marknadsanpassat.
Studien har genomförts av Sveriges Fastighetsägareförbund och Skanska Bostäder Stockholm AB. Huvudfinansiärer har varit Fastighetsägareförbundet och SBUF tillsammans med Skanska Bostäder Stockholm. Aven SABO, BFR och SBC har lämnat bidrag.
Jämförelsen utgår från hus i Twin Cities-regionen i Minnesota och hus i Stockholm. Parallella kostnadskalkyler har gjorts i Sverige och av det amerikanska bostadsdepartementets (HUD) lokal-kontor i Minneapolis.
Om vi bygger samma hus i Sverige och USA är den svenska entreprenadkostnaden lägre, även om hänsyn tas till de senaste årens förändrade dollarkurs. Det verkligt byggda huset i USA är dock väsentligt billigare än så. De viktigaste byggnadstekniska förklaringarna till förhållandevis låga produktionskostnader i USA är
- att man i USA använder trästomme,
- att man bygger yteffektiva hus, dvs med små gemensamhetsytor, och
- att man låter varje hiss betjäna betydligt flera lägenheter än i Sverige.
Utförande och material för tak, ytterväggar, dörrar och fönster är dyrare i Sverige - och ger bättre hållbarhet, större säkerhet och bättre klimatskydd. T.ex. är svenska tak med betongtakpannor dubbelt så dyra som asfaltshingel direkt på plywood. Svensk värmeisolering kostar mycket. Ventilationssystemen är omfattande och dyra i Sverige. Målning utförs enklare och billigare i USA.
En anledning till att byggherrens totalkostnader för bostadsprojekt blir relativt höga i Sverige är grundläggande skillnader i skatte- och avgiftssystemen. I Sverige finns det en hög mervärdeskatt och höga kommunala exploateringsavgifter, medan USA har höga fastighetsskatter, som direkt påverkar hyran.
Studien har syftat till att granska och belysa produktionskostnaderna för flerbostadshus i Sverige genom att jämföra dem med produktionskostnaderna i USA, och att på så sätt få fram hur man i Sverige kan bygga billigare och mer marknadsanpassat.
Studien har genomförts av Sveriges Fastighetsägareförbund och Skanska Bostäder Stockholm AB. Huvudfinansiärer har varit Fastighetsägareförbundet och SBUF tillsammans med Skanska Bostäder Stockholm. Aven SABO, BFR och SBC har lämnat bidrag.
Jämförelsen utgår från hus i Twin Cities-regionen i Minnesota och hus i Stockholm. Parallella kostnadskalkyler har gjorts i Sverige och av det amerikanska bostadsdepartementets (HUD) lokal-kontor i Minneapolis.
Om vi bygger samma hus i Sverige och USA är den svenska entreprenadkostnaden lägre, även om hänsyn tas till de senaste årens förändrade dollarkurs. Det verkligt byggda huset i USA är dock väsentligt billigare än så. De viktigaste byggnadstekniska förklaringarna till förhållandevis låga produktionskostnader i USA är
- att man i USA använder trästomme,
- att man bygger yteffektiva hus, dvs med små gemensamhetsytor, och
- att man låter varje hiss betjäna betydligt flera lägenheter än i Sverige.
Utförande och material för tak, ytterväggar, dörrar och fönster är dyrare i Sverige - och ger bättre hållbarhet, större säkerhet och bättre klimatskydd. T.ex. är svenska tak med betongtakpannor dubbelt så dyra som asfaltshingel direkt på plywood. Svensk värmeisolering kostar mycket. Ventilationssystemen är omfattande och dyra i Sverige. Målning utförs enklare och billigare i USA.
En anledning till att byggherrens totalkostnader för bostadsprojekt blir relativt höga i Sverige är grundläggande skillnader i skatte- och avgiftssystemen. I Sverige finns det en hög mervärdeskatt och höga kommunala exploateringsavgifter, medan USA har höga fastighetsskatter, som direkt påverkar hyran.