Projekt 6020 Avslutat Sekundära ballastmaterial

Projekttid

Fördjupningsmaterial

Slutrapport
Bilagor & fördjupningsmaterial
Informationsblad

Sammanfattning

Eftersom mineraliska rester av olika slag ibland deponeras i stället för att användas, blir uttagen av de primära lagerresurserna grus och berg större än vad som annars skulle varit fallet. Forskningsprojektet "System och teknik för återvinning av massor och restprodukter" har bedrivits i samverkan mellan KTH och Grus- och Makadamföreningen. En del av forskningsprojektet, Sekundära ballastmaterial i Nederländerna, har tidigare sammanfattats i SBUF informerar 96:15. Syftet har varit att bidra till kunskapsuppbyggnaden kring sekundära ballastmaterial och att ge underlag för val av effektiva styrmedel för att öka användningen av dessa material i Sverige. Forskningsprojektet har genomförts vid avd. för mark- och vattenresurser vid KTH med stöd från SBUF och stipendium från Stockholms Byggnadsförening. Arbetet har omfattat informationssökning, fält- och laboratoriestudier kring potentiella restprodukter för framställning av sekundära ballastmaterial. Därefter har hindren för ett ökat utnyttjande av dessa råvaror studerats. De funktioner som ansetts vara styrande för möjligheterna att använda ett ballastmaterial i obundna lager, främst i vägar, är bärighet och tjälfarlighet. Vid användning i betong är det i första hand den färdiga betongens hållfasthet och beständighet som är viktiga. - Det är främst som grov betongballast som krossad betong kan komma att användas, eftersom det krävs homogenitet hos ballasten och det är svårt att mäta den porösa finfraktionen. - Krossat tegel fungerar som ett tungt lättballastmaterial som begränsar den färdiga betongens hållfasthet. Det kan användas som skyddslager i väg. - Krossad betong och krossat tegel får inte vara förorenade i olika avseenden. Eftersom det saknas säkra samband mellan ballastmaterialens lakningsegenskaper uppmätta i laboratoriet och uppmätta i fält, föreslås att användningen ur miljösynpunkt regleras utifrån de lokala naturgeografiska förutsättningarna. Det tillkommer ca 30 miljoner ton mineraliska rester tillgängliga som råvara för ballasttillverkning varje år i Sverige. Av dessa kommer 75 % från punktkällor, industrier och andra anläggningar. Enbart gruvindustrin genererar 20 miljoner ton gråberg och sovringsavfall. Resterande 25 % kommer från byggsektorn, där användbara schaktmassor utgör huvuddelen. I projektrapporten presenteras även ett förslag till handlingsplan för tillvaratagande av byggsektorns mineraliska rester. Projektet har utmynnat i licentiatuppsatsen "Egenskaper hos alternativa ballastmaterial - speciellt slaggrus, krossad betong och hyttsten", Maria Arm, KTH (335 sidor).