Projekt 14377 – Avslutat Öka möjligheterna för byggföretag att utveckla bostäder utanför tätort

Engagemang hos kommunen A och O
En förutsättning för bostadsbyggande på landsbygden är enligt vår undersökning att det finns ett engagemang hos kommunen för att driva utveckling av nya bostäder även utanför centralorten. Några kommuner främjar ny bebyggelse med aktiv markpolitik även på landsbygden, till exempel genom dubbla markanvisningar, samt värnar om skolan och annan lokal samhällsservice. Andra kommuner intar en mer restriktiv inställning till utspridd bebyggelse, som man tycker ställer alltför kostsamma krav på samhällsservice och infrastruktur. Skolnedläggningar som aktualiseras i allt snabbare takt med anledning av lägre barnafödande är en riskfaktor för bostadsutveckling utanför centralorter, men nya bostäder är samtidigt det som kan bidra till att motverka den negativa trenden.
Planering för nya permanentbostäder bör därför inriktas på områden med fungerande samhällsservice i kommuner som har en långsiktig målsättning om bibehållande och utveckling av samhällsservice på landsbygden.
Våra förslag och slutsatser när det gäller platser att bygga på:
• Översiktsplanen bör ge bostadsutvecklaren vägledning om var det går att bygga, men utan garantier (B)
• Bostadsprojekt bör lokaliseras till områden där skola och annan samhällsservice fungerar även på lång sikt (A, B)
• Utnyttja möjligheterna till planeringsbesked för viss lokalisering (B)
• Nya lagregler bör införas i miljöbalken om avvägning mot riksintressen och lättnader vad gäller strandskydd vid mindre vattendrag (D)

Planprocessen
De åtgärder som ger störst effekt har bedömts vara:
• En mer aktiv projektledning från planhandläggare för att förkorta ledtider genom att minska glappen mellan olika skeden. Förbättra dialog och lotsning av bostads utvecklare framåt i processen. En möjlighet till dialog direkt mellan bostads utvecklare och länsstyrelsen som kan underlätta och snabba på förloppet i processen. (A, B, C)
• Erbjuda mer stöd och samverkan mellan kommun och exploatör samt mellan kommunala avdelningar och andra myndigheter. (A, B, C)
• Anpassade rutiner för detaljplaner av olika komplexitet och storlek på bostads utveckling. Det kan gälla att begränsa antalet utredningar och ambitionsnivån för dessa, särskilt när det gäller mindre projekt på landsbygden. (B, C)
• Mindre detaljeringsgrad i detaljplaner och fler detaljfrågor avgörs vid bygglov. En bättre samordning av arbetet mellan plan- respektive bygglovsavdelning för en smidigare process. (B)
• Medge en riskdelning i planavtal, i vart fall när planarbetet avbryts av kommunen, men även om planen stoppas av länsstyrelse eller domstol. (B)
• Kommunerna bör mer noggrant analysera möjligheterna och lämpligheten att mindre bostadsprojekt prövas enbart genom förhandsbesked och bygglov. I denna fråga vore det önskvärt att Boverket tar fram en vägledning i vilken bland annat kravet på underlag i ett förhandsbesked tydliggörs. (B, C)

Genomförandefrågor
De åtgärder som ger störst effekt har bedömts vara: 3
• En mer aktiv projektledning från planhandläggare för att förkorta ledtider genom att minska glappen mellan olika skeden. Förbättra dialog och lotsning av bostads utvecklare framåt i processen. En möjlighet till dialog direkt mellan bostads utvecklare och länsstyrelsen som kan underlätta och snabba på förloppet i processen. (A, B, C)
• Erbjuda mer stöd och samverkan mellan kommun och exploatör samt mellan kommunala avdelningar och andra myndigheter. (A, B, C) • Anpassade rutiner för detaljplaner av olika komplexitet och storlek på bostads utveckling. Det kan gälla att begränsa antalet utredningar och ambitionsnivån för dessa, särskilt när det gäller mindre projekt på landsbygden. (B, C)
• Mindre detaljeringsgrad i detaljplaner och fler detaljfrågor avgörs vid bygglov. En bättre samordning av arbetet mellan plan- respektive bygglovsavdelning för en smidigare process. (B)
• Medge en riskdelning i planavtal, i vart fall när planarbetet avbryts av kommunen, men även om planen stoppas av länsstyrelse eller domstol. (B)
• Kommunerna bör mer noggrant analysera möjligheterna och lämpligheten att mindre bostadsprojekt prövas enbart genom förhandsbesked och bygglov. I denna fråga vore det önskvärt att Boverket tar fram en vägledning i vilken bland annat kravet på underlag i ett förhandsbesked tydliggörs. (B, C)