Projekt 195 – Avslutat Öppen vägöverbyggnad och dränerande bärlager
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
Informationsblad
Sammanfattning
Öppen överbyggnad med dränerande slitlager betyder att vägkroppens bärlager och förstärkningslager kan fungera som dagvattenmagasin. Detta minskar kostnaderna för diken och brunnar. Öppen överbyggnad reducerar också vägbuller.
Syftet har varit att studera bärigheten hos en öppen vägöverbyggnad med asfaltbundet dränerande bärlager för att kunna dimensionera vägkroppen med hänsyn till trafik och klimat.
Projektet har genomförts av NCC och Malmö Gatukontor med bidrag från SBUF och experimentstöd från BFR. I en referensgrupp har även Vägverket och Svenska Kommunförbundet medverkat. Tre provsträckor, ca 150 m långa, på Borrebackavägen i Malmö utfördes hösten 1991:
1. referenssträcka: vanlig tät grusbitumenöverbyggnad GBÖ enligt BYA84
2. vanlig grusbitumenöverbyggnad GBÖ men med dränerande asfaltbundet bärlager av stenskelettyp (Viacobase)
3. öppen överbyggnad.
Tryck- och töjningsgivare samt temperaturgivare har använts.
Körförsök med lastbil och fallviktsbelastningar har gjorts och analyserats av Inst. for Veje, Trafik og Byplan vid Danmarks Tekniske Universitet.
Provsträckorna visar efter tre års uppföljning att en öppen konstruktion kan ha högre bärighet än motsvarande grus-bitumenöverbyggnad. Belastningen på terrassen blir lägre genom att lasterna sprids bättre i makadambärlagret. Även det dränerande asfaltbärlagret (Viacobase) visade god bärighet. Detta betyder att överbyggnadens totala tjocklek kan minskas. Erfarenheter från produktionen pekar på att:
- slitage i blandarenheten och minskad kapacitet vid asfaltfabriken höjde kostnaderna för det dränerande asfaltbärlagret
- minst ett grovt lager makadam bör läggas ut i botten och ovanpå detta ett finare lager för att underlätta utläggning och justering
- om makadamen skall trafikeras innan utläggning, bör den stabiliseras genom indränkning med bitumen
- släntjustering bör göras före slutbeläggning för att porerna i dränbeläggningen inte skall sätta igen.
Bärigheten och stabiliteten i bärlagret beror i hög grad på stenens hållfasthet och kornform. När makadam skall användas till denna typ av bärlager måste därför sammansättningen testas före utläggning. Totalkostnaderna har i detta fall inte blivit högre än för en väg med traditionell konstruktion. Om dikena görs enklare och överbyggnaden dimensioneras tunnare, kan anläggningskostnaden bli ännu lägre. Varken igensättning av porerna eller halkrisker har visat sig utgöra problem i detta projekt.
Syftet har varit att studera bärigheten hos en öppen vägöverbyggnad med asfaltbundet dränerande bärlager för att kunna dimensionera vägkroppen med hänsyn till trafik och klimat.
Projektet har genomförts av NCC och Malmö Gatukontor med bidrag från SBUF och experimentstöd från BFR. I en referensgrupp har även Vägverket och Svenska Kommunförbundet medverkat. Tre provsträckor, ca 150 m långa, på Borrebackavägen i Malmö utfördes hösten 1991:
1. referenssträcka: vanlig tät grusbitumenöverbyggnad GBÖ enligt BYA84
2. vanlig grusbitumenöverbyggnad GBÖ men med dränerande asfaltbundet bärlager av stenskelettyp (Viacobase)
3. öppen överbyggnad.
Tryck- och töjningsgivare samt temperaturgivare har använts.
Körförsök med lastbil och fallviktsbelastningar har gjorts och analyserats av Inst. for Veje, Trafik og Byplan vid Danmarks Tekniske Universitet.
Provsträckorna visar efter tre års uppföljning att en öppen konstruktion kan ha högre bärighet än motsvarande grus-bitumenöverbyggnad. Belastningen på terrassen blir lägre genom att lasterna sprids bättre i makadambärlagret. Även det dränerande asfaltbärlagret (Viacobase) visade god bärighet. Detta betyder att överbyggnadens totala tjocklek kan minskas. Erfarenheter från produktionen pekar på att:
- slitage i blandarenheten och minskad kapacitet vid asfaltfabriken höjde kostnaderna för det dränerande asfaltbärlagret
- minst ett grovt lager makadam bör läggas ut i botten och ovanpå detta ett finare lager för att underlätta utläggning och justering
- om makadamen skall trafikeras innan utläggning, bör den stabiliseras genom indränkning med bitumen
- släntjustering bör göras före slutbeläggning för att porerna i dränbeläggningen inte skall sätta igen.
Bärigheten och stabiliteten i bärlagret beror i hög grad på stenens hållfasthet och kornform. När makadam skall användas till denna typ av bärlager måste därför sammansättningen testas före utläggning. Totalkostnaderna har i detta fall inte blivit högre än för en väg med traditionell konstruktion. Om dikena görs enklare och överbyggnaden dimensioneras tunnare, kan anläggningskostnaden bli ännu lägre. Varken igensättning av porerna eller halkrisker har visat sig utgöra problem i detta projekt.