Projekt 5087 Avslutat Installationer i samverkan

Projekttid

Fördjupningsmaterial

Informationsblad

Sammanfattning

Trots att installationsandelen i moderna byggnader har ökat, blir installationsentreprenören fortfarande oftast sent upphandlad och får liten chans att på ett tidigt stadium påverka planeringen. Projektören och byggarens arbetsledning påverkar och skapar i många fall problem för installationsföretaget och dess montörer genom brister i planering och samordning (jämför SBUF informerar 95:21 VVS-företaget i byggprocessen). Utgångspunkten är en idéskiss som presenterades vid en VVS-branschkonferens 1994 i Göteborg.

Syftet för denna etapp har varit att studera förutsättningarna och villkoren för en entreprenad- och samarbetsform där alla installatörer uppträder som en juridisk enhet gentemot beställaren. Med bidrag från SBUF har förstudien genomförts i samarbete mellan företrädare för bland annat VVS-Installatörerna, VBB Theorells, Calor VVS och Chalmers Tekniska Högskola.

Rapporten inleds med en beskrivning av en samarbetsform som baseras på ett internt avtal mellan samverkande installationsföretag och ett externt avtal mellan beställaren och installationsgruppen. Hur modellen kan introduceras tas upp. Entreprenadformernas historiska utveckling diskuteras.

Erfarenheter från ombyggnad av AutoNova i Uddevalla, kontorshusprojekt för Nya Wermlandstidningen och från andra praktikfall har ställts samman och visar på fördelar:
- Upphandlingen kan bli lättare att genomföra
- Bättre samordning på byggarbetsplatsen, minskade risker för kollision, bättre planering
- Man kan utnyttja varandras kompetenser inom t.ex. inköp
- Beställaren kan minska sin beställarorganisation

Enligt rapporten är nackdelarna:
- Det kan vara svårt att hitta beställare som vågar testa något nytt
- Lönesättning när olika montörer tillhör olika fackföreningar
- Motstånd från byggarna

De slutsatser som dras i rapporten är att installationsbranschen måste se detta som en möjlighet till utveckling och förnyelse. I första hand de stora byggherrarna måste se detta som en möjlighet till kostnadsreduktion och kvalitetshöjning, anser författarna. I en av rapportbilagorna återfinns en checklista för utformning av konsortieavtal