Projekt 14327 – Avslutat Metodik för kontroll av cementbaserade produkters egenemissioner

Syftet med projektet är att öka förståelsen för hur betong påverkar inomhusmiljön och utforma gemensamma riktlinjer och metodik för att säkerställa god inomhusmiljö vid användning av klimatförbättrade betonger. Projektet har genomförts med litteraturstudier, analys av skadefall och laboratorieförsök där emissionsmätningar utförts på betong med olika bindemedelsammansättningar.
Några av projektets slutsatser:
• De undersökta betongerna ger inte upphov till förhöjda halter av VOC eller andra hälsovådliga ämnen.
• Betongerna med slagg (Merit, SSC) avger mer ammoniak än övriga, men nivåerna är låga och bedöms inte påverka inomhusmiljön eller angränsande material negativt
• Att kontrollera nya delmaterial och tillsatsmedel innan de tas i bruk är ett effektivt sätt att minska risken för skador och problem med inomhusmiljön. En lämplig första kontroll kan vara att bestämma kvävehalten eftersom den ger en indikation på hur mycket ammoniak som kan bildas. Vidare undersökningar genomförs med fördel med en väldefinierad provningsmetod, exempelvis M1.
• Emissionsmätningar bör utföras vid en tidpunkt då ytbeläggning normalt sker. Tidiga mätningar på exempelvis betong kan ge missvisande resultat då emissionstakten är som högst direkt efter gjutning men avtar markant under de första månaderna.
• Skadefall där ammoniak misstänks ha missfärgat ekparkett har förekommit de senaste åren. Problem verkar vara kopplade till användningen av särskilda tillsatsmedel (till exempel frysskydd) och/eller bristfälligt fukt- och emissionsskydd mellan betong och parkett.
• Ett heltäckande fuktskydd kan vara en effektiv åtgärd för att minska risken för missfärgning av parkettgolv, oavsett betongens eller avjämningsmassans sammansättning. Observera att installation och utförande, liksom skyddets täthet, är avgörande för dess effektivitet