Projekt 13106 – Avslutat Lämpliga säkerhetsmarginaler i energiberäkningar
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
Informationsblad
Sammanfattning
Energiberäkningar av byggnader syftar till att förutbestämma byggnaders energianvändning i drift. Boverkets byggregler ger därför rådet att säkerhetsmarginal skall nyttjas. Med detta avses marginal så att kravet på byggnadens specifika energianvändning förväntas uppfyllas när byggnaden tagits i bruk.
I takt med att kraven på byggnaders energianvändning skärps blir säkerhetsmarginalens storlek avgörande och mer intressant att studera. Väl grundade säkerhetsmarginaler ger byggherren ett mer tillförlitligt beslutsunderlag och byggprojektet behöver inte ta på sig extra kostnader eller klimatbelastning för felmarginaler.
Det övergripande syftet med detta projekt är att skapa ett underlag för val av säkerhetsmarginal vid energiberäkningar med hänsyn tagen till hur stora och många osäkerheter som finns i indata för energiberäkningen.
Utredningen behandlar tre byggnadstyper: småhus, flerbostadshus och kontorshus. Varje hustyp beräknas initialt med ett grundfall och sedan varieras parametrar för att se hur byggnadernas teoretiska energibehov därmed förändras. Varianserna beror på de osäkerheter som uppstår i byggprocessen initialt finns många otagna beslut och därmed stora osäkerheter, vilka sedan minskar ju närmre byggstart projektet kommer. Genom intervjuer har branschen undersökts för att se hur säkerhetsmarginaler hanteras vid energiberäkningar.
Resultatet visar att för småhus och kontor är behovet av beräknad säkerhetsmarginal störst när det finns osäkerheter kring FTX-aggregatets verkningsgrad. För flerbostadshuset är säkerhetsmarginalen störst vid varians på U-värde på fönster.
Branschen svarar att säkerhetsmarginalen ofta adderas som en procentsats på färdigräknat resultat. Denna procentsats ligger oftast mellan 10 15 % men kan också variera beroende på i vilket skede projektet befinner sig när beräkningen utförs. I denna studie är det beräknade behovet av säkerhetsmarginal i tidigt skede 25 % för flerbostadshus, 15 % för småhus och 12 % för kontor. Behovet av säkerhetsmarginal varierar mycket mellan byggnadstyperna. För mer precisa beräkningsmetoder bör det övervägas att ha olika säkerhetsmarginaler beroende på byggnadstyp, något som bör studeras i framtida forskning.
Inom byggnadskonstruktion hanteras behovet av säkerhetsmarginaler med hjälp av probabilistiska beräkningsmetoder. Tidigare forskning har visat att detta även skulle vara ett mycket bra arbetssätt för energiberäkningar. Resultatet i denna studie, vilka parametrar som har störst betydelse för behovet av säkerhetsmarginaler, kan användas som bas i arbetet att ta fram en sådan beräkningsmetod.
Slutredovisningen utgörs av rapporten Lämpliga säkerhetsmarginaler i energiberäkningar säkerhetsmarginal för osäkerheter i indata, Ulla Janson, Skanska (52 sidor
I takt med att kraven på byggnaders energianvändning skärps blir säkerhetsmarginalens storlek avgörande och mer intressant att studera. Väl grundade säkerhetsmarginaler ger byggherren ett mer tillförlitligt beslutsunderlag och byggprojektet behöver inte ta på sig extra kostnader eller klimatbelastning för felmarginaler.
Det övergripande syftet med detta projekt är att skapa ett underlag för val av säkerhetsmarginal vid energiberäkningar med hänsyn tagen till hur stora och många osäkerheter som finns i indata för energiberäkningen.
Utredningen behandlar tre byggnadstyper: småhus, flerbostadshus och kontorshus. Varje hustyp beräknas initialt med ett grundfall och sedan varieras parametrar för att se hur byggnadernas teoretiska energibehov därmed förändras. Varianserna beror på de osäkerheter som uppstår i byggprocessen initialt finns många otagna beslut och därmed stora osäkerheter, vilka sedan minskar ju närmre byggstart projektet kommer. Genom intervjuer har branschen undersökts för att se hur säkerhetsmarginaler hanteras vid energiberäkningar.
Resultatet visar att för småhus och kontor är behovet av beräknad säkerhetsmarginal störst när det finns osäkerheter kring FTX-aggregatets verkningsgrad. För flerbostadshuset är säkerhetsmarginalen störst vid varians på U-värde på fönster.
Branschen svarar att säkerhetsmarginalen ofta adderas som en procentsats på färdigräknat resultat. Denna procentsats ligger oftast mellan 10 15 % men kan också variera beroende på i vilket skede projektet befinner sig när beräkningen utförs. I denna studie är det beräknade behovet av säkerhetsmarginal i tidigt skede 25 % för flerbostadshus, 15 % för småhus och 12 % för kontor. Behovet av säkerhetsmarginal varierar mycket mellan byggnadstyperna. För mer precisa beräkningsmetoder bör det övervägas att ha olika säkerhetsmarginaler beroende på byggnadstyp, något som bör studeras i framtida forskning.
Inom byggnadskonstruktion hanteras behovet av säkerhetsmarginaler med hjälp av probabilistiska beräkningsmetoder. Tidigare forskning har visat att detta även skulle vara ett mycket bra arbetssätt för energiberäkningar. Resultatet i denna studie, vilka parametrar som har störst betydelse för behovet av säkerhetsmarginaler, kan användas som bas i arbetet att ta fram en sådan beräkningsmetod.
Slutredovisningen utgörs av rapporten Lämpliga säkerhetsmarginaler i energiberäkningar säkerhetsmarginal för osäkerheter i indata, Ulla Janson, Skanska (52 sidor
Projektansvarig
- Skanska Sverige AB
Projektledare
- Björn Berggren bjorn.berggren@skanska.se