Projekt 103 – Avslutat Tysta huset - ljudkomfort i nya flerbostadshus
Fördjupningsmaterial
Informationsblad
Sammanfattning
Ljudmiljön i våra flerbostadshus är i dag ett av de största problemen för de boende. Det är i första hand ljud i lågfrekvensområdet under 100 Hz som skapar olägenheterna.
Syftet med projektet har varit att visa att det med tillgänglig teknik och till rimliga kostnader går att bygga bostäder som uppfyller högt ställda krav på ljudkomfort.
Utöver av SBUF har projektet finansierats av Byggforskningsrådet, Cementa AB och JM Byggnads och Fastighets AB. I projektgruppen har deltagit företrädare för JM Byggnads och Fastighets AB, Cementa AB, SABO, Bentech lngenjörs AB, Boverket, Hyresgästernas Riksförbund och Sterner Akustik AB.
I projektets första fas analyserades den ljudkomfort som allmänt råder i våra bostäder. Därefter formulerades i jämförelse med gällande normer skärpta men rimliga krav på ljudnivå, luftljudsisolering och stegljudsnivå. Förslag till lösningar formulerades även.
I nästa fas testades dessa lösningar i full skala på kv. Bollen i Lund, ett bostadshus med 29 lägenheter. Byggnadsarbetena bedrevs 1988/ 89. Akustiska mätningar har utförts i kv. Bollen och på annan plats för olika golvkonstruktioner. Eftersom Svensk Standard SS 025263 inte omfattar låga frekvenser, har en egen mätteknik tagits fram för området under 100 Hz. De boende har intervjuats.
Eftersom husets platsgjutna stomme hade mer än 50 procent högre betongvolym än normalt, tog bjälklagsgjutningarna lång tid, samtidigt som det uppstod fördelar vid vibreringen. Gjutningen av de tjocka väggarna tog däremot lika lång tid som gjutning av en konventionell 150 mm vägg. Man måste ta hänsyn till att uttorkningstiden blir längre än normalt.
Lösningarna innebär ett gemensamt schakt som uppskattades av samtliga yrkeskategorier. Det bör dock inte placeras intill skåpinredning.
På flera punkter efterlyses produktutveckling för att få fram mindre arbetskrävande, delvis prefabricerade lösningar. Detta gällde bland annat skydd mot flanktransmission i vägg mot grannhus, utfackningsväggar, burspråk och takvåningskupor. Parkettgolv lagda på flera skikt är en dålig lösning. Vidare gäller att dagens plastmattor med skummad baksida isolerar dåligt mot stegljud. Nya lösningar för infästning av skåpinredningar bör utvecklas. Även i fråga om vitvaror och VVS noterades konkreta behov av produktutveckling.
Resultaten från mätningarna visar att de uppsatta kravnivåerna i huvudsak har uppnåtts. Intervjuerna med de boende har verifierat att de skärpta ljudkraven har ökat ljudkomforten högst väsentligt.
I rapporten ingår drygt 50 faktablad. Under rubrikerna
Syftet med projektet har varit att visa att det med tillgänglig teknik och till rimliga kostnader går att bygga bostäder som uppfyller högt ställda krav på ljudkomfort.
Utöver av SBUF har projektet finansierats av Byggforskningsrådet, Cementa AB och JM Byggnads och Fastighets AB. I projektgruppen har deltagit företrädare för JM Byggnads och Fastighets AB, Cementa AB, SABO, Bentech lngenjörs AB, Boverket, Hyresgästernas Riksförbund och Sterner Akustik AB.
I projektets första fas analyserades den ljudkomfort som allmänt råder i våra bostäder. Därefter formulerades i jämförelse med gällande normer skärpta men rimliga krav på ljudnivå, luftljudsisolering och stegljudsnivå. Förslag till lösningar formulerades även.
I nästa fas testades dessa lösningar i full skala på kv. Bollen i Lund, ett bostadshus med 29 lägenheter. Byggnadsarbetena bedrevs 1988/ 89. Akustiska mätningar har utförts i kv. Bollen och på annan plats för olika golvkonstruktioner. Eftersom Svensk Standard SS 025263 inte omfattar låga frekvenser, har en egen mätteknik tagits fram för området under 100 Hz. De boende har intervjuats.
Eftersom husets platsgjutna stomme hade mer än 50 procent högre betongvolym än normalt, tog bjälklagsgjutningarna lång tid, samtidigt som det uppstod fördelar vid vibreringen. Gjutningen av de tjocka väggarna tog däremot lika lång tid som gjutning av en konventionell 150 mm vägg. Man måste ta hänsyn till att uttorkningstiden blir längre än normalt.
Lösningarna innebär ett gemensamt schakt som uppskattades av samtliga yrkeskategorier. Det bör dock inte placeras intill skåpinredning.
På flera punkter efterlyses produktutveckling för att få fram mindre arbetskrävande, delvis prefabricerade lösningar. Detta gällde bland annat skydd mot flanktransmission i vägg mot grannhus, utfackningsväggar, burspråk och takvåningskupor. Parkettgolv lagda på flera skikt är en dålig lösning. Vidare gäller att dagens plastmattor med skummad baksida isolerar dåligt mot stegljud. Nya lösningar för infästning av skåpinredningar bör utvecklas. Även i fråga om vitvaror och VVS noterades konkreta behov av produktutveckling.
Resultaten från mätningarna visar att de uppsatta kravnivåerna i huvudsak har uppnåtts. Intervjuerna med de boende har verifierat att de skärpta ljudkraven har ökat ljudkomforten högst väsentligt.
I rapporten ingår drygt 50 faktablad. Under rubrikerna
- Problembeskrivning
- Problemlösning
- Akustisk förbättring
- Kostnadsförändring
- Utförandetekniska konsekvenser sammanfattas de viktigaste erfarenheterna för en bred publik.