Projekt 12484 Avslutat Uppföljning av provväg E6 med polymermodifierade bundna lager, Etapp 1 och 2

Projekttid

Fördjupningsmaterial

Slutrapport
Informationsblad

Sammanfattning

Provväg E6 Geddeknippeln-Kallsås byggdes 2004-2006 i syfte att utvärdera nyttan av polymermodifierade asfaltlager jämfört med konventionella. Detta projekt utfördes parallellt med VTI:s och Nynäs långtidsuppföljning. Projektets första delsyfte var att påvisa nyttan med PMB och utreda om det är kostnadseffektivt. Det andra delsyftet är att undersöka hur väl den kontinuerliga nedbrytningen i vägkroppen kan modelleras när polymermodifierade material ingår. En stor del av modelleringen innebar att bestämma högkvalitativ indata som omfattar materialegenskaper, trafikkarakterisering och klimat. En av de viktigaste materialegenskaperna är asfaltbeläggningarnas styvhetsmoduler, även kallade dynamiska moduler. Detta utfördes med uppborrade provkroppar i laboratorium genom press-dragprov. Trafiken karakteriserades genom fältmätningar med Weigh-In-Motion (WIM) och trafikflödesmätningar för att extrahera data såsom trafikflöde, årlig ökning, andel fordon per fordonsklass, axellastspektrum, antal axlar per fordonsklass. Klimatdata bestämdes utifrån data från SMHI där variabler såsom lufttemperatur, vindhastighet, solstrålning, molntäcke och nederbörd kartlades. Utvärderingen visade att skillnaden i uppmätt spårdjup mellan vägobjekt med och utan polymermodifierade asfaltlager var liten. Den konventionella vägkonstruktionen hade något högre initial spårbildning men det årliga tillskottet var litet, vilket kan bero på efterpackning eller produktionsrelaterade skillnader. De beräknade spårdjupen från AASHTOWare var generellt mer än dubbelt så höga som de uppmätta och hade relativt liten inbördes skillnad mellan vägobjekten. Korrelationen mellan de beräknade och uppmätta spårdjupen var relativt god. De beräknade spårdjupen var 2,4-2,8 gånger större än de uppmätta. Det innebär att AASHTOWare överpredikterade spårdjupet grovt och behöver kalibreras före användning. Det beräknade spårdjupet var minst för den helt konventionella referenssträckan Ref1 och störst för 1b som enbart hade polymermodifierade asfaltlager. Orsaken till att de beräknade spårdjupen blev större vid polymermodifiering är skillnader i styvhetsmoduler. Skillnader i fasvinkel ingår för närvarande inte som indata i AASHTOWare. Vägobjekt 1a med polymermodifierat asfaltgruslager hade en livslängdsökning på 6 % som inte översteg merkostnaden för PMB på 13 %. Vägobjekten 1b och 2a visade en prognosticerat negativ livslängdsförändring på -14 % respektive -12 %, vilket inte motiverar merkostnaden av PMB på 27 % respektive 14 %. Sammantaget ger denna studie inte stöd för antagandet att polymermodifierat bitumen är kostnadseffektivt med avseende på spårbildning. Andra kända fördelar såsom motstånd mot sprickbildning och åldring utvärderades dock inte. Slutredovisningen utgörs av rapporten "Uppföljning av provväg E6 med polymermodifierade bundna lager", Eric Oscarsson, Skanska (36 sidor och bilagor).

Projektansvarig
  • Skanska Sverige AB
Projektledare