Projekt 13098 Avslutat Fuktsäkerhetsanalys i tak med WUFI

Projekttid

Fördjupningsmaterial

Slutrapport
Informationsblad

Sammanfattning

Forskning vid Lunds Tekniska Högskola. Rapporten avser att ge generella riktlinjer och exempel på hur fuktsäkra takkonstruktioner i trä kan byggas. En rad viktiga faktorer som påverkar fuktsäkerheten och risken för fukt och mögelrelaterade skador presenteras. Rapporten avser även att fungera som ett verktyg och stöd för svenska trähustillverkare, statliga och kommunala tjänstemän som handlägger byggrelaterade ärenden samt byggherrar och konsulter. Studien presenterar endast generella lösningar och riktlinjer och går inte in på specifika detaljer, vilka också är av stor vikt för att erhålla en fuktsäker konstruktion. Initialt sammanfattas befintlig kunskap och flera nya relevanta studier inom området.

Denna studie är genomförd som en parameterstudie och utgår från ett utgångsfall med ett vanligt förekommande parallelltak. Studien bygger på en rad olika förändringar i takkonstruktionen och omgivande faktorer vilka sedan utvärderas och jämföras mot utgångsfallet ur ett fukttekniskt perspektiv. Avslutningsvis presenteras en rad olika faktorer vilka måste beaktas för att undvika fukt och mögel relaterade skador. I praktiken är resultaten även tillämpbara för motsvarande takkonstruktion med ett kallt vindsutrymme.

Studien är utförd med fukt och värmeberäkningsprogrammet WUFI Pro 5.2. Den övergripande slutsatsens är att det generellt sett föreligger risk för fukt och mögelrelaterade skador i välisolerade takkonstruktioner i trä. Risken för skador kan reduceras genom att en rad olika viktiga faktorer som påverkar fuktsäkerheten i takkonstruktionen beaktas, såsom att:
- Störst risk för fukt och mögelrelaterade skador föreligger långt ut i takkonstruktionerna, företrädesvis insidan av råspont, och i tak eller del av tak orienterad mot norr.
- Risken för fukt och mögelrelaterade skador ökar med ökad isolertjocklek. Vid ytterligare ökning av dagens isolertjocklekar, över cirka 400 mm, ökar dock inte risken för skador lika snabbt som om takkonstruktioner med initial tunnare isolertjocklek tilläggsisoleras.
- Teoretisk högre värme och fuktkapacitet hos cellulosaisolering, och med detta ökad fuktbuffrande förmåga, har i ett tillämpat perspektiv en försumbar effekt jämfört mineralull.
- Takkonstruktioner är generellt sett mycket känsliga för alla typer av inläckage, såväl av regnvatten utifrån som av fuktig luft inifrån. Alla typer av inläckage måste förhindras för att säkerställa att konstruktionen inte drabbas av fukt och mögelrelaterade skador.
- Luftflödet i luftspalten och på kallvinden under råsponten ska vara så lågt som möjligt men samtidigt så pass högt att inträngande fukt, från inläckage utifrån eller i form av ånga från inomhusluften, ventileras ut. Eftersom för hög ventilation även kan medföra ökad risk för skador kan inga inläckage, varken inifrån eller utifrån accepteras.
- Faktorer som utvändigt takmaterial och takkulör påverkar risken för fukt och mögelrelaterade skador i takkonstruktionen. Tunga och mörka tak begränsar risken för skador något men är i jämförelse med risken för skador på grund av inläckage försumbar.
- Utvändig isolering, på utsidan av råsponten, reducerar risken för skador i takkonstruktionen Den positiva effekt som utvändig isolering medför är dock inte tillräcklig för att säkerställa att inga fukt och mögelrelaterade skador uppstår.
- Skivmaterial i syfte att skapa en ventilerad luftspalt på insida råspont måste vara diffusionsöppna för att göra uttorkning till luftspalten möjlig och med detta bereda möjlighet för fuktig, uttorkande luft, att kunna diffundera till luftspalten för att därefter ventileras ut.
- För att säkerställa att takkonstruktionen inte drabbas av fukt och mögelrelaterade skador kan ett fläkt och värmekabelssystem som styrs av utomhusklimatet samt klimatet på kallvinden eller i parallelltakets luftspalt installeras.

Slutredovisningen utgörs av rapporten "Fuktsäkra träkonstruktioner II - Vägledning för utformning av träbaserade takkonstruktioner", Olof Mundt-Petersen, Lunds Universitet (127 sidor).

Projektansvarig
  • NCC Construction Sverige AB
Projektledare