Projekt 12779 Avslutat Tidsstyrning och teknik för underhållsarbeten i trafiktunnlar - fortsatt utredning

Projekttid

Fördjupningsmaterial

Slutrapport
Informationsblad

Sammanfattning

Svenska trafiktunnlar är i allmänhet byggda i bra berggrund. Normalt betraktas därför berget som ett självbärande byggnadsmaterial som bara lokalt behöver förstärkas. I syfte att bygga säkra anläggningar med hög tillgänglighet och god beständighet förses alla nybyggda tunnlar med en heltäckande förstärkning. Huvudtyperna av de mekaniska förstärkningarna är bultar, sprutbetong eller betongingjutning.

Den svenska berggrunden är normalt tät, men har lokala läckzoner. Som skydd mot inrinning av vatten i tunneln används olika typer av membran och frostisoleringar. Förstärknings-och tätningsfilosofin för tunnlar kräver att berget måste inspekteras regelbundet för att säkerställa tunnlarnas funktion. För att undvika oförutsedda brott i förstärkningarna och vattenflöden under tunnelns driftsfas – som i värsta fall kan bli ödesdigra – måste inspektionerna och underhållsarbetena ske med en viss regelbundenhet. Genom dessa insatser upprätthålls tunnelns tekniska kvalitet och prestanda.

Det finns ett stort antal geofysiska instrument som kan användas för att registrera kvaliteten hos en bergmassa. Många av dessa är användbara vid en tunnelinspektion. För en inspektion i en trafiktunnel är tidsaspekten viktig. Av de instrument som studerats är det framförallt instrument för avståndsmätning (laser, IR-ljus), termografiska instrument samt georadar med luftkopplad antenn som är mest intressanta för inspektion av trafiktunnlar. Inget av dessa instrument kan i dagsläget eliminera behovet av manuell bomknackning och okulär inspektion. Instrumenten kan dock utgöra ett stöd för inspektören genom att ge indikationer på möjliga problemområden.

De arbetsmetoder som tillämpas vid underhåll och renovering av trafiktunnlar avser framförallt betong (sprutbetong eller betongliner), stål (bultar och andra stödkonstruktioner) samt olika dränsystem. Icke fungerande sprutbetong kan behöva bytas ut och rostade bultar kan behöva ersättas. Vidare kan det bli aktuellt att öka tvärsnittet genom strossning och att förstärka bergytor i tidigare oinklädda tunnlar. Underhållsarbetena innefattar också att spola igensatta dränsystem och att avlägsna isbildningar.

En viktig slutsats i rapporten är att de kringliggande, icke produktiva insatserna i tunneln, såsom etablerings- och skyddsarbeten, kan vara väl så tids- och resurskrävande som själva förstärknings- och tätningsarbetena. Det nyligen genomförda underhållsarbetet i järnvägstunneln Aspentunneln gav många lärdomar. Bland dem kan nämnas att det är fördelaktigt ur arbetssynpunkt med två enkelspårstunnlar, jämfört med en tunnel med dubbelspår, och att det underlättar med låg trafikintensitet. Det är också fördelaktigt att det finns stickspår i närheten av tunnelöppningarna, liksom tillfartsvägar för hjulburna fordon.

Slutredovisningen utgörs av rapporten "Tidseffektivt underhåll av trafiktunnlar i berg", Ulf Lindblom (47 sidor och 5 bilagor).

Projektansvarig
  • Betongsprutnings AB Besab
Projektledare
Relaterade projekt