Projekt 5088 Avslutat Innemiljö och energianvändning i flerbostadshus

Projekttid

Fördjupningsmaterial

Informationsblad

Sammanfattning

Stora skillnader föreligger mellan olika flerbostadshus och lägenheter ur innemiljö-, energi-, vatten- och kostnadssynpunkt. Orsakerna därtill är olika boendevanor, förvaltning, tekniska lösningar samt individuell eller kollektiv energi- och vattenmätning. Sedan oljekrisen 1974 har flera nya byggbestämmelser tillkommit. Deras verkliga betydelse i sammanhanget har i regel bara följts upp i enstaka provhus. Endast i ett fåtal undersökningar har uppföljningar gjorts av serieproducerade flerbostadshus med nominellt lika bebodda lägenheter.

Nyare fjärrvärmda flerbostadshus uppges ha flera tiotal procent högre specifik energianvändning än elvärmda småhus. Även byggkostnaderna uppges vara högre än för gruppbyggda småhus. Flera undersökningar indikerar att boende i nyare hus och hus med komplicerade ventilationssystem har mer klagomål på innemiljön än i äldre hus respektive i hus med enkla system. Klagomålsfrekvensen uppges vara avsevärt högre i flerbostadshus än i småhus. Energisparandet påstås ofta vara orsaken till olika innemiljöproblem och/eller byggskador. Bättre underlag måste därför skapas för att värdera olika systemlösningar samt bedöma riskerna för olika slags problem.

Syftet har varit att undersöka innemiljö-, energi- och kostnadsegenskaper hos olika tekniska lösningar från olika epoker samt studera inverkan av olika byggregler.

Arbetet har utförts av Bygg- och Energiteknik i samarbete med Skanska Bostäder AB och har finansierats av SBUF, Boverket, EU/SAVE-programmet, NUTEK och Sydkraft elförsörjning

Innemiljöegenskaper, energi- och vattenanvändning har studerats i 395 lägenheter, fördelade på 10 områden med flerbostadshus. Dessa är huvudsakligen 3-4 våningar höga och belägna på västkusten, från Göteborg i norr till Malmö i söder. Husen har uppförts mellan 1952 och 1994. Tre av områdena har byggts om.

De studerade byggnaderna har olika vanliga tekniska lösningar för stomkonstruktion, isolering, fönstertyp och tätningar. Ventilationen är av typ självdrag, frånluft eller frånluft/tilluft. Byggnaderna har radiatorsystem och uppvärmning sker med fjärrvärme, gas eller direktel. Områdena har olika alternativ/kombinationer för individuell eller kollektiv mätning av energi- och vattenanvändning.

Undersökningen har omfattat månadsvis registrering av energi- och vattenanvändningen samt enkätundersökningar enligt en modifierad ELIB-modell. I varje område har ett trettiotal "lika" lägenheter studerats. De för innemiljön och energianvändningen mest betydelsefulla parametrarna har kontrollerats genom tekniska mätningar i sex lägenheter inom varje område. För bestämning av den totala ventilationen har kontinuerliga mätningar med passiv spårgasteknik gjorts nattetid under ca en månad i en lägenhet per område i ett tvåpersoners sovrum med stängd innerdörr. Utgående från energi- och vattenanvändningen, enkätundersökningen och de tekniska mätningarna har områdena värderats och rangordnats. Jämförelser har även gjorts med andra undersökningar.

Undersökningen visar att rätt utfört energisparande varken ger innemiljöproblem eller byggskador. Den specifika totala energianvändningen för byggnadsuppvärmning, varmvatten, hushållsel och fastighetsel har för de 10 områdena i medeltal uppmätts till 196 kWh/m2 och år, med lägsta värde 134 kWh/m2 och år och högsta 247 kWh/m2 och år. Det finns nyare områden byggda efter mitten på 1980-talet som har minst lika hög specifik energianvändning som äldre områden. De nyare områdena har i allmänhet lägre specifik energianvändning för byggnadsuppvärmning och varmvatten, men högre för fastighetsel. Sammantaget har dock detta i medeltal lett till ca 20 % lägre specifik total energianvändning i de fem nyare områdena jämfört med de fem äldre.

Enkätundersökningen visar bland annat att två nyare områden med frånlufts-/tilluftsventilation respektive frånluftsventilation har minst klagomål på innemiljön. De med frånlufts-/tilluftsventilation har samma energianvändning som de 10 områdenas medelvärde och de med frånluftsventilation ca 20 % högre. Den totala ventilationen är ca 60 % respektive 80 % högre än de 10 områdenas medelvärde.

Nyare områden, två med frånluftsventilation och ett med frånlufts-/tilluftsventilation, har lägst specifik total energianvändning, ca 25 % lägre än de 10 områdenas medelvärde, samt ca 20 och 50 % lägre respektive ca 10 % högre totalventilation än de 10 områdenas medelvärde. Klagomålsfrekvensen för innemiljön är ungefär som medelvärdet för de 10 områdena. Områdena med självdragsventilation har i medeltal högst specifik total energianvändning, ca 10 % högre än de 10 områdenas medelvärde, total ventilation mellan 15 och 50 % lägre än de 10 områdena samt högst klagomålsfrekvens på innemiljön.

Områdena med självdragsventilation har klagomålsfrekvenser på ca 50 % för "astma m m" hos vuxna+barn mot ca 30 % för frånlufts- eller frånlufts-/tilluftsventilerade områden. I medeltal har de fyra områdena med självdragsventilation ca 25 % högre energianvändning. De är äldst och förefaller ha mer klagomål på innemiljön än övriga sex områden, vilka har frånlufts- eller frånlufts-/tilluftsventilation.

Inte ens mycket hög ventilation, ca 60 l/s och lägenhet, kan eliminera klagomålen på innemiljön i de 10 studerade områdena och vid en ventilation under 15-20 l/s och lägenhet ökar klagomålsfrekvensen kraftigt.

I rapporten konstateras slutligen att det existerar stora variationer i innemiljöegenskaper samt energi- och vattenanvändning mellan olika områden. Individuell eller kollektiv mätning av energi- och vattenanvändning, boendevanor och förvaltningens kvalitet är de faktorer som har störst inverkan på innemiljön, energi- och vattenanvändningen samt kostnaderna.