Projekt 12891 – Avslutat Styrning i anläggningsbyggande genom digitala modeller

Detta forskningsprojekt syftade till att bidra till att uppnå ökad produktivitet inom anläggningsbyggandet med ökat upptag av digital teknik genom värdekedjan.

Byggbranschen är i behov av att effektivisera byggprocessen och man ser BIM (Building Information Modelling) som en viktig möjliggörare för bättre kommunikation och minskade kostnader. BIM är en virtuell informationsmodell som beskriver konstruktionens alla ingående delar och deras egenskaper samt förhållandet mellan dessa.

Ser man på infrastrukturprojekt så är användandet av BIM idag relativt ovanligt. Vägen att introducera BIM är inte helt självklar och det krävs en del förändringar i projekten och dess organisationer. Bland annat att bör man omfördela resurser och arbete, samt vissa beslut, så att dessa kommer in tidigare i projekten. Dessutom behövs ny kompetens som kan bidra med kunnande om modellorienterad informationshantering. Då man samlar olika discipliners projektering till en eller flera informationsmodeller så behöver dessa i grunden samordnas, också tekniskt, med bland annat kompatibla överföringsformat.

Projektet har genom fallstudier undersökt hur man har använt sig av BIM i två infrastrukturprojekt, ett i Sverige och ett i Australien. Studien utförs som en del av ett examensarbete i ett samarbete mellan NCC, Chalmers och Sustainable Built Environment National Research Centre (SBEnrc) i Australien.

Det australiensiska projektet utgörs av Moreton Bay Rail Link (MBRL) där man har använt sig av 3D/BIM modeller i byggandet av en järnvägsstation och det svenska utgörs av en etapp av Förbifart Stockholm.

I MBRL drev arkitekten på att använda BIM och i det svenska projektet var detta ett krav från beställaren, Trafikverket. Genom fallstudierna har flera områden av fördelar och utmaningar identifierades. Konstaterade nyttor är främst förbättrad kommunikation i projekteringsfasen och mot produktion, vilket underlättar samsyn i projektet, så kallade clash controls, som hittar fel och krockar innan dessa når produktionen, samt möjligheterna att kunna ta ut 2D ritningar direkt ur 3D modell. Man kan konstatera att förändring mot BIM behöver ett nytt tänk i process och organisation samt nya roller med ”modellorienterad” kompetens. Även om bägge projekt har visat goda resultat genom att använda sig av BIM så återstår ändå en viss skepsis mot användandet av tekniken. Det är därför viktigt att i projekt tidigt förankra arbetet med BIM, vad som skall göras, hur, samt vad som förväntas ut av det. Det är också viktigt att utveckla upphandling av projekt med BIM och att förtydliga dess nytta i projekt. Bägge projekt visar att IT-mognaden generellt, och BIM-mognaden specifikt, är ganska låg. Det är tydligt att utvecklingen mot BIM kräver en stark drivkraft. Både i Sverige och Australien, samt i flera andra länder, pågår nationella initiativ för att lyfta BIM i byggprojekt. I Sverige kräver Trafikverket, en offentlig beställare med ansvar för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar, BIM i alla sina projekt från och med 2015.

Slutredovisningen utgörs av rapporten "Styrning i anläggningsbyggande genom digitala modeller", Evelina Hjalmarsson och Maria Höier, bägge Chalmers (34 sidor med bilagor).