Projekt 12995 – Avslutat Ett bygglogistikcenters påverkan på effektivitet och arbetsmiljö i byggprojekt

Denna rapport är en studie av hur ett bygglogistikcenter påverkar ett byggprojekt med avseende på effektivitet och arbetsmiljö. Det finns ett intresse att utveckla byggproduktion genom att försöka få byggmaterial på rätt plats vid rätt tidpunkt. Inom denna logistikutveckling används ibland strukturer som terminalfunktioner med olika logistik-tjänster, för att minska tiden på arbetsplatsen för att exempelvis hämta, leta och vänta; likaså kan god materialhantering på arbetsplatsen reducera risker för olyckor.

Studiens upplägg har varit att jämföra två projekt; ett som inte har använt logistiktjänster och ett byggprojekt som har använt logistik-tjänster. Projekten är likartade till storlek och innehåll och har byggts av samma företag med till stor del samma organisation. Det ena projektet använde i huvudsak inte Norra Djurgårdsstadens Bygglogistikcenter, det andra projektet omfattades av en obligatorisk anslutning.

Studien ger bilder av hur deltagarna uppfattar användandet av logistikcentret och hur till exempel funktioner som planering och inköp påverkas. Studien visar inga entydiga samband mellan användandet av bygglogistikcentret och projektens ekonomi. Inte heller vad gäller arbetsmiljön är resultaten entydiga.
Faktorer som försvårar jämförelsen är dels skillnader i projektens komplexitet och konjunkturförändringar, dels oklarheter i hur projektets olika aktörer agerat med avseende på till exempel planering och inköp. Förändrade resultat i projekten på grund av förändrade logistiktjänster förutsätter också ändrade inköp av varor och tjänster. En grupp dit information om bygglogistikcentrets funktion inte nått tillräckligt tydligt är projektets underentreprenörer.

Studien tyder på att obligatorisk byggherreanslutning till BLC inte upplevs bidra till en ökad produktivitet för entreprenören. Varken yrkesarbetarna eller tjänstemännen upplever någon tydlig positiv förändring av produktiviteten. Införandet av ett obligatoriskt nyttjande av BLC med gemensamma regler har minskat materialet på arbetsplatsen, men inte bidragit till en upplevd ökad produktivitet. Intervjuer visar att parterna i projektet, inklusive BLC-funktionen, inte varit redo; bland annat har arbetssätt för planering och inköp inte anpassats till att få ut effekt av logistiktjänsterna som erbjudits.

Att leveransprecisionen upplevs gått ner kan bero på att de krav som ställts på planeringen av leveranserna med BLC inte uppfyllts och att framförhållningen inte varit tillräcklig för att leveranserna ska komma fram i den tid som önskas.

Totalt sett ses inga tydliga tecken i studien på att ett bygglogistik-center påverkar den upplevda arbetsmiljön positivt. Personalen som arbetat i projekten i Fallstudie 2 upplever en något sämre arbetsmiljö jämfört med Fallstudie 1.

Generellt råder viss skillnad mellan data från enkätsvar, intervjuer och observationer, vilket skapar bristande tillförlitligheten. Tydliga slutsatser kan därför inte dras från resultaten i studien.
Byggherreanslutningen till BLC är obligatorisk och dess regler tvingar entreprenören att planera arbetet mer noggrant, Eftersom planeringen av projektet har en väsentlig påverkan på det ekonomiska resultatet skulle omständigheterna kunna leda till större precision mot budget.

I jämförelsen av ekonomin i de två studerade projekten konstateras dock att det är svårt att dra slutsatser om hur införandet av ett obligatoriskt nyttjande av BLC påverkar projektets ekonomi. En av de mest väsentliga anledningarna till detta är de skillnader som finns mellan de två projekten i studien.

Fler studier behövs för att öka kunskaperna om vilka krav som ställs på byggherrar, entreprenörer och bygglogistikcenter för att utveckla logistiken för ökad produktivitet med god arbetsmiljö.

Slutredovisningen utgörs av rapporten "Ett bygglogistikscenters påverkan på effektivitet och arbetsmiljö", Fredrik Friblick et al., Prolog (41 sidor).