Projekt 4023 – Avslutat Trästommar i svenska tvåvånings flerbostadshus
Fördjupningsmaterial
Informationsblad
Sammanfattning
Från och med 1994 har det varit tillåtet i Sverige att bygga flerbostadshus med fler än två våningar med trästomme. Dessförinnan byggdes ett stort antal tvåvåningshus med lätta träregelstommar. Amerikanska erfarenheter har tidigare sammanfattats i SBUF informerar 93:55. Syftet har varit att samla in svenska erfarenheter av tvåvånings flerbostadshus med trästomme samt att undersöka möjligheterna till byggkostnadssänkningar med hjälp av träbyggnadsteknik.
Med bidrag från SBUF och Siab har projektet drivits vid Trätek inom det trätekniska ramprogrammet som delfinansieras av NUTEK. I en referensgrupp har även ingått LTH Bärande konstruktioner, Myresjöhus och NCC. Tio bostadsobjekt byggda 1988-94 i olika delar av landet har analyserats. För sex av de använda bjälklagstyperna redovisas kostnadskalkyler samt stegljudsmätningar utförda i fält. Styvhet och svikt hos dessa bjälklag har beräknats.
Tiden från markarbete till inflyttning visade sig ha varierat mellan fyra och sju månader i de tio objekten, som i genomsnitt hade två à tre lägenheter per våning. Produktionstiderna har snarare styrts av andra arbeten än av om prefabricering eller platsbygge valts. Deformationer i den bärande stommen hade inte orsakat några större problem i tvåvåningshusen. Bjälklagens styvhet innebär normalt inga problem för lägenhetsskiljande bjälklag. Jämfört med USA krävs det dubbelt så mycket gips i Sverige för att brandskydda stommen. Här i landet krävs även grövre virke. Vad gäller ljudisolering kom det inte fram några klagomål på luftljudsisoleringen i lägenhetsskiljande väggar och bjälklag. I de flesta objekten fungerade bjälklagens stegljudsisolering tillfredsställande. Emellertid var klagomålen flest i fråga om den bjälklagstyp som hade bäst stegljudsindex, något som tyder på att man för att skapa god boendekomfort bör ta större hänsyn till frekvenser under 100 Hz. I rapporten redovisas även en kostnadskalkyl för fyravåningshus där platsgjuten betongstomme har jämförts med trästomme. Tar man hänsyn även till fyra månaders kortare byggtid för trähuset, uppskattas byggherrens totalkostnad bli 6,5 % lägre för detta alternativ.
Med bidrag från SBUF och Siab har projektet drivits vid Trätek inom det trätekniska ramprogrammet som delfinansieras av NUTEK. I en referensgrupp har även ingått LTH Bärande konstruktioner, Myresjöhus och NCC. Tio bostadsobjekt byggda 1988-94 i olika delar av landet har analyserats. För sex av de använda bjälklagstyperna redovisas kostnadskalkyler samt stegljudsmätningar utförda i fält. Styvhet och svikt hos dessa bjälklag har beräknats.
Tiden från markarbete till inflyttning visade sig ha varierat mellan fyra och sju månader i de tio objekten, som i genomsnitt hade två à tre lägenheter per våning. Produktionstiderna har snarare styrts av andra arbeten än av om prefabricering eller platsbygge valts. Deformationer i den bärande stommen hade inte orsakat några större problem i tvåvåningshusen. Bjälklagens styvhet innebär normalt inga problem för lägenhetsskiljande bjälklag. Jämfört med USA krävs det dubbelt så mycket gips i Sverige för att brandskydda stommen. Här i landet krävs även grövre virke. Vad gäller ljudisolering kom det inte fram några klagomål på luftljudsisoleringen i lägenhetsskiljande väggar och bjälklag. I de flesta objekten fungerade bjälklagens stegljudsisolering tillfredsställande. Emellertid var klagomålen flest i fråga om den bjälklagstyp som hade bäst stegljudsindex, något som tyder på att man för att skapa god boendekomfort bör ta större hänsyn till frekvenser under 100 Hz. I rapporten redovisas även en kostnadskalkyl för fyravåningshus där platsgjuten betongstomme har jämförts med trästomme. Tar man hänsyn även till fyra månaders kortare byggtid för trähuset, uppskattas byggherrens totalkostnad bli 6,5 % lägre för detta alternativ.