Projekt 12971 – Avslutat Energisnåla asfaltbeläggningar - kalltillverkad asfalt (etapp 2)
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
Sammanfattning
Vid tillverkning av kallmassa är det viktigt att välja material med låg specifik yta på fillret (< 0,063 mm) för att inte massorna skall bryta innan utläggning och packning påbörjats. Den specifika ytan bör ligga under 2 000 m2/kg filler.
I dagsläget vet vi inte hur stor påverkan ASR-talet har då det gäller brytningsprocessen. Vi har dock observerat att ASR-talet har ett förhållande med den specifika ytan. Detta bör undersökas vidare.
Det är också viktigt att hålrummen ligger mellan 6-12 % för att vattnet i emulsionerna snabbt ska kunna avgå från beläggningen.
Utifrån tidigare försök och detta SBUF-projekt samt erfarenheter från den kallteknikgrupp som Trafikverket driver, finns det nu möjlighet att utarbeta regelverk för kalltillverkad asfalt med penetrationsbitumen som också harmoniserar med den EU-standard som kommer inom snar framtid.
Mätningar visar att fallvikts- och profilmätning kan vara lämpligare metoder för att undersöka stabilitet på kalla AG-massor än andra metoder, som till exempel dynamisk kryptest. Här borde man undersöka om Wheeltrack kan vara ett laboratoriealternativ.
Försöket visar att utsläpp av CO2 och energiförbrukning är betydligt lägre vid användning av kalltillverkade massabeläggning i jämförelse med varmtillverkade massabeläggning.
Andra faktorer som behöver undersökas vidare är om man kan förändra materialets reaktivitet och om man möjligtvis kan täcka ytan på fillret med någon form av additiv. Det är också viktigt att utarbeta en ny testmetod för att redan på laboratoriet kunna bedöma brytning och bearbetbarheten i asfaltmassan.
Slutredovisningen utgörs av rapporten "Energisnåla asfaltbeläggningar. Kalltillverkad asfalt. Etapp 2", Roger Lundberg, NCC Industry AB (34 sidor).
I dagsläget vet vi inte hur stor påverkan ASR-talet har då det gäller brytningsprocessen. Vi har dock observerat att ASR-talet har ett förhållande med den specifika ytan. Detta bör undersökas vidare.
Det är också viktigt att hålrummen ligger mellan 6-12 % för att vattnet i emulsionerna snabbt ska kunna avgå från beläggningen.
Utifrån tidigare försök och detta SBUF-projekt samt erfarenheter från den kallteknikgrupp som Trafikverket driver, finns det nu möjlighet att utarbeta regelverk för kalltillverkad asfalt med penetrationsbitumen som också harmoniserar med den EU-standard som kommer inom snar framtid.
Mätningar visar att fallvikts- och profilmätning kan vara lämpligare metoder för att undersöka stabilitet på kalla AG-massor än andra metoder, som till exempel dynamisk kryptest. Här borde man undersöka om Wheeltrack kan vara ett laboratoriealternativ.
Försöket visar att utsläpp av CO2 och energiförbrukning är betydligt lägre vid användning av kalltillverkade massabeläggning i jämförelse med varmtillverkade massabeläggning.
Andra faktorer som behöver undersökas vidare är om man kan förändra materialets reaktivitet och om man möjligtvis kan täcka ytan på fillret med någon form av additiv. Det är också viktigt att utarbeta en ny testmetod för att redan på laboratoriet kunna bedöma brytning och bearbetbarheten i asfaltmassan.
Slutredovisningen utgörs av rapporten "Energisnåla asfaltbeläggningar. Kalltillverkad asfalt. Etapp 2", Roger Lundberg, NCC Industry AB (34 sidor).
Projektansvarig
- NCC Roads AB
Projektledare
- Roger Lundberg roger.lundberg@ncc.se