Projekt 14434 – Avslutat Branschgemensam funktionsprovning av stommar med biobaserade material steg1

Resultaten visar att aktörer inom byggbranschen hanterar lagstiftning, kravställning, synen på mikrobiell påväxt, provning och virkeshantering mycket olika. Intervjuer och workshop visar tydliga meningsskiljaktigheter även inom yrkesgrupper som fuktsakkunniga och entreprenörer. Detta leder till subjektiva bedömningar om lagkrav är uppfyllda samt hur dessa valideras. Denna osäkerhet skapar en konkurrenssituation som kan vara ohälsosam för marknaden och innebär risker för både entreprenörer och beställare.

Idag saknas en gemensamt accepterad metodik för hur branschen ska verifiera att kravställningen uppfylls. Bedömningen lämnas ofta till projektets aktörer, vilket skapar stor variation i medvetenhet och hantering av fuktrisker. Enligt gällande regler får material som överskrider kritisk fuktnivå inte byggas in utan åtgärd om de kan innebära oacceptabla hälsorisker. Ytfuktkvoten i träet kontrolleras vanligtvis innan inbyggnad. Mikrobiell påväxt kan förekomma både synligt och icke synligt och orsaka ohälsa oavsett om den är aktiv eller inaktiv (SWESIAQ, 2014).

Det enda sättet att definitivt kontrollera påväxt är genom mikrobiologisk analys där både mögel och bakterier mäts. Någon form av mikrobiell provtagning görs ofta, framförallt där materialet ser skadat ut eller där det bedöms vara en misstänkt skada. Misstänkt skada är dock ett diffust begrepp, där många tolkningar är möjliga. Om detta totalt sett är tillräckligt för att säkerställa att kravställning uppfylls är därmed oklart.

Det finns ett samband mellan exponering av mikrobiell påväxt och hälsoeffekter. Exakt hur sambandet ser ut mellan specifika mikrobiella koncentrationer och hälsoeffekter är dock inte tydligt i dagsläget. Det bör dock poängteras att det inom arbetsgruppen i dagsläget inte finns någon kännedom om systematisk rapportering kring mikrobiella missförhållanden som har skapat ohälsa i assivträstommar som uppförts i Sverige under det senaste decenniet. Frågan har i denna studie primärt beaktat
valideringsgrunderna hos olika aktörer och inte att söka efter eventuella hälsoproblem baserat på mikrobiell påväxt av olika grad.

Studien visar ett stort behov av branschgemensamma riktlinjer för både tolkning av regelverk och verifiering av kraven på fuktsäkerhet i nyproduktion med biobaserade material. Vidare visar studien behov av en standardiserad metodik för validering av fuktsäkerhet i byggprocessen.