Projekt 14455 – Avslutat Takpaneler För Uppvärmning
Sammanfattning
Detta projekt har undersökt potentialen att använda takpaneler som ett uppvärmnings- och kylsystem i moderna kontorsbyggnader. Arbetet motiveras av möjjligheten att ersätta traditionella radiatorer, som under vissa förutsättningar kan ge en ojaämn temperaturfördelning i rummet, begränsa arkitektoniska frihetsgrader och behöver högre framledningstemperaturer.
Studien omfattar både experimentella mätningar i klimatkammare och numeriska simuleringar med hjälp av CFD och energimodeller i IDA ICE.
Resultaten visar att takpanelerna kan ge samma eller behagligare operativ temperatur jämfört med radiatorer: vintertid höjdes operativ temperatur med ≈1 K tack vare strålningsärmen uppifrån, medan sommartid sjönk den med 0,5–1,0 K tack vare kall strålning från panelerna. Kallras och drag förblev inom komfortklass A–C enligt ISO 7730 sa länge fönstrens U-värde var ≤1,0 W/ (m²K), ett krav som de flesta nybyggda kontor redan uppfyller.
Energisimuleringarna visade att takpanelsystemet kunde sänka elanvändningen för fläktar med ~25 % och kyleffektkostnader med ca 20%-30%. Detta resulterade i 13%-15% lägre totala årliga energikostnader jämfört med referenssystemet.
Resultaten kan användas som stöd för konsulter och installatörer vid val av uppvärmningslösningar i energieffektiva kontorsbyggnader.
Studien omfattar både experimentella mätningar i klimatkammare och numeriska simuleringar med hjälp av CFD och energimodeller i IDA ICE.
Resultaten visar att takpanelerna kan ge samma eller behagligare operativ temperatur jämfört med radiatorer: vintertid höjdes operativ temperatur med ≈1 K tack vare strålningsärmen uppifrån, medan sommartid sjönk den med 0,5–1,0 K tack vare kall strålning från panelerna. Kallras och drag förblev inom komfortklass A–C enligt ISO 7730 sa länge fönstrens U-värde var ≤1,0 W/ (m²K), ett krav som de flesta nybyggda kontor redan uppfyller.
Energisimuleringarna visade att takpanelsystemet kunde sänka elanvändningen för fläktar med ~25 % och kyleffektkostnader med ca 20%-30%. Detta resulterade i 13%-15% lägre totala årliga energikostnader jämfört med referenssystemet.
Resultaten kan användas som stöd för konsulter och installatörer vid val av uppvärmningslösningar i energieffektiva kontorsbyggnader.
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
Projektansvarig
- Bravida Sverige AB
Projektledare
- Taha Arghand taha.arghand@afry.com