Projekt 6046 – Avslutat Lufttäthet i hus byggda med träregelstomme utan plastfolie
Fördjupningsmaterial
Informationsblad
Sammanfattning
Under de senaste decennierna har plastfolie använts för lufttätning och diffusionstätning av traditionella regelverkskonstruktioner. Skälet till detta är att de svenska byggnormerna sedan 1967 har krävt hög diffusionstäthet på insidan av ytterväggar och tak. Idag framförs dock allt oftare önskemål om att bygga utan plastfolie i klimatskärmen. Bakom dessa önskemål finns ofta tankar om att undvika miljöstörande byggmaterial. I ett tidigare projekt, "Fuktsäkerhet hos några byggnadskonstruktioner", konstaterades stora otätheter i hus byggda utan plastfolie. Otätheterna hade i vissa fall gett ett dåligt termiskt inomhusklimat med bland annat kalla golv, och i andra fall skador i konstruktionerna på grund av fuktkonvektion. Det kunde även förmodas att energihushållningen påverkats i negativ riktning.
Syftet med detta projekt har varit att bättre identifiera lufttäthetsproblem i träregelkonstruktioner byggda utan plastfolie, ta fram modifierade eller alternativa täthetslösningar till dem som tillämpas idag samt utvärdera de förslagna lösningarna i laboratorium.
Med bidrag från SBUF och BFR har projektet genomförts av NCC AB i samarbete med Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP). De byggnadselement som provats i laboratorium har bekostats av företag inom FoU-Väst, som även utgjort en referensgrupp till projektet. I projektet har gjorts en genomgång av existerande kunskap inom området. Därefter valdes i samverkan med referensgruppen tre enfamiljshus och tre skolor under uppförande för studier av lufttäthetsutförandet i praktiken. Samtliga utvalda byggnader uppfördes med andra alternativ än plastfolie som lufttätande skikt. Vid besöken på några av byggarbetsplatserna intervjuades arbetsledning och/eller byggnadsarbetare om byggnadens utförande vad gäller tätskiktet. Efter färdigställandet provades lufttätheten i byggnaderna och läcksökning genomfördes. Slutligen utarbetades tillsammans med referensgruppen ett antal förslag till anslutningar, skarvningar och genomföringar med förmodad god lufttäthet, vilka sedan provades i laboratorium.
Projektet har visat att det är möjligt att nå samma lufttäthet med "vindtät" och gipsskivor som med plastfolie. För dessa fall är de alternativa materialen i sig lufttäta. Detta har visats i laboratorium och i tre av fem hus i fältundersökningen. Fältundersökningen visade även att lufttätheten i det färdiga huset är mycket beroende av god projektering och gott arbetsutförande. Andra faktorer av betydelse var arbets- och tidplaneringen, förståelsen för behovet av lufttäthet samt införandet av funktionskontroller under byggskedet.
I övrigt kunde konstateras att:
- behovet av förbättringar är störst vid genomföringar, vinds- och mellanbjälklagsanslutningar samt vid bottenbjälklagsanslutningar, där bottenbjälklaget är utfört i trä
- enligt laboratorieresultaten ger detaljlösningar med en plastfiberduk med liten luftgenomsläpplighet, lösningar med dubbel gips samt lösningar med enkel gips och spacklad skarv ungefär samma resultat som detaljlösningar med plastfolie
Syftet med detta projekt har varit att bättre identifiera lufttäthetsproblem i träregelkonstruktioner byggda utan plastfolie, ta fram modifierade eller alternativa täthetslösningar till dem som tillämpas idag samt utvärdera de förslagna lösningarna i laboratorium.
Med bidrag från SBUF och BFR har projektet genomförts av NCC AB i samarbete med Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP). De byggnadselement som provats i laboratorium har bekostats av företag inom FoU-Väst, som även utgjort en referensgrupp till projektet. I projektet har gjorts en genomgång av existerande kunskap inom området. Därefter valdes i samverkan med referensgruppen tre enfamiljshus och tre skolor under uppförande för studier av lufttäthetsutförandet i praktiken. Samtliga utvalda byggnader uppfördes med andra alternativ än plastfolie som lufttätande skikt. Vid besöken på några av byggarbetsplatserna intervjuades arbetsledning och/eller byggnadsarbetare om byggnadens utförande vad gäller tätskiktet. Efter färdigställandet provades lufttätheten i byggnaderna och läcksökning genomfördes. Slutligen utarbetades tillsammans med referensgruppen ett antal förslag till anslutningar, skarvningar och genomföringar med förmodad god lufttäthet, vilka sedan provades i laboratorium.
Projektet har visat att det är möjligt att nå samma lufttäthet med "vindtät" och gipsskivor som med plastfolie. För dessa fall är de alternativa materialen i sig lufttäta. Detta har visats i laboratorium och i tre av fem hus i fältundersökningen. Fältundersökningen visade även att lufttätheten i det färdiga huset är mycket beroende av god projektering och gott arbetsutförande. Andra faktorer av betydelse var arbets- och tidplaneringen, förståelsen för behovet av lufttäthet samt införandet av funktionskontroller under byggskedet.
I övrigt kunde konstateras att:
- behovet av förbättringar är störst vid genomföringar, vinds- och mellanbjälklagsanslutningar samt vid bottenbjälklagsanslutningar, där bottenbjälklaget är utfört i trä
- enligt laboratorieresultaten ger detaljlösningar med en plastfiberduk med liten luftgenomsläpplighet, lösningar med dubbel gips samt lösningar med enkel gips och spacklad skarv ungefär samma resultat som detaljlösningar med plastfolie