Projekt 12331 – Avslutat Teknik för optimal temperatur vid tillverkning av varmasfalt

Asfaltens paradox är att ett material som är så förknippat med hög temperatur samtidigt är värmekänsligt. Bitumen tillverkas genom värmedestillation och oxidation. Därför är det ganska naturligt att den processen fortsätter efter mötet med varmt stenmaterial. Insikten om att oförsiktigt bruk av värme kan leda till sämre funktion och förkortad livslängd hos asfaltbeläggningarna har funnits länge. Asfalttekniker och verksmaskinister har i alla tider lärt sig att handskas varsamt med uppvärmningen, fram till våra dagar.

Allt tal om utsläpp av koldioxid, emissioner på arbetsplatser och hushållning med energi glöms när ökad temperatur löser problem i mer angelägna frågor.

Frågan aktualiserades i samband med lanseringen av lågtempererad asfalt, LTA. Många processtekniska lösningar och tillsatsmedel presenterades med den vällovliga avsikten att sänka tillverkningstemperaturen för varmblandad asfalt med 30 °C. Huruvida det har lyckats tas inte upp här men onekligen finns intressanta lösningar, som kan användas istället för höjd temperatur.

Andra konsekvenser av varierade temperaturer, både uppåt och nedåt, gäller stoftavskiljningen. Även under gynnsamma förhållanden och utan variation av asfalttemperaturerna är det en krävande uppgift att få filteranläggningen att fungera på bästa sätt.

Skanska inledde ett utvecklingsprojekt med stöd från SBUF med syfte att förklara orsakerna till avvikande temperaturer och föreslå lösningar. Åtgärderna ska hjälpa asfaltverket att fungera som det ska och samtidigt gynna beläggningsmaterialens funktion och beständighet.

I två examensarbeten på Lunds Tekniska Högskola undersöktes bitumenblandningar och asfaltprover med ett vanligt tillsatsmedel, Sasobit. Rapporterna redovisar de reologiska effekterna och inverkan på egenskaperna hos provkroppar från verkstillverkad asfalt. Provningsresultaten tyder på ökad stabilitet. Slutligen testades ett exempel på Optimal Tempererad Asfalt, OTA, för handläggning. Asfalten utprovades under besök på en rad arbetsplatser och efter samtal med yrkesarbetarna. Massan uppfattades som smidig och funktionell, trots ogynnsamt väder.

Tre asfaltkategorier föreslås, definierade av de temperaturer som uppstår när asfaltverket tillåts arbeta på optimal värmenivå: normal temperatur(150-165 °C), reducerad temperatur (135-150 °C), låg temperatur (120-135 °C). De två senare uppkommer av sig själv vid asfaltåtervinning. Med praktisk proportionering och analytisk dimensionering kommer asfaltkategorierna bäst till nytta där de naturligt hör hemma och har möjlighet att motsvara vägtekniska behov och andra förväntningar.

Slutredovisningen utgörs av rapporten "Optimal temperatur vid varmblandad asfalttillverkning, OTA", Per Tyllgren, Svenskt Vägcentrum (35 sidor och 6 bilagor).