Projekt 6 – Avslutat Sanering av golvfukt i industrihall
Fördjupningsmaterial
Informationsblad
Sammanfattning
I en industrihall i Billesholm, färdigställd på nyåret 1983, uppstod efter omkring ett år fuktskador i golvet. Den skadedrabbade delen av golvet var täckt med en tjock, mycket tät plastmatta.
På initiativ av Olof Adler, SIAB, gjordes ett försök att sanera skadorna genom att ventilera grunden med uteluft. Alternativet att byta golvbeläggning hade ställt sig betydligt mer kostsamt och hade dessutom medfört störningar i produktionen. Genom bidrag från SBUF har det varit möjligt att dokumentera, följa upp och redovisa åtgärden och dess effekter.
Strax efter hallens färdigställande (1983-03-02) fanns inga skador på golvet. Fukten i golvet registrerades dock, eftersom misstanke fanns om ev kommande problem. Den relativa fuktigheten (RF) var då 93 % vid 21 gr på 50 mm djup. Ingen onormal byggfukt var således inbyggd.
Under februari-mars 1984 började plastgolvet lossna från betongunderlaget. 1984-03-09 registrerades 99 % RF vid 21 gr på 50 mm djup. Limmet var kraftigt förtvålat.
Efter ingående diskussioner förstod bestälIare och anlitad konsult orsakssammanhanget. Man hade då för avsikt att till en kostnad av 600 000 kronor byta golvbeläggningen till fuktgenomsläppligt material. På initiativ av SIAB utfördes istället uteluftventilation under golvkonstruktionen till semestern 1984 för en kostnad understigande 50 000 kr.
Strypspjäll och mätstationer monterades i till- och frånluftrör. Vidare registrerades RF i betonggolvet, yttemperaturen på golvet vintertid och bortventilerad fukt kontinuerligt t o m november 1986.
Genom att mäta flödet och ånghaltsskillnaden på till- och frånluft har bortventilerad vattenånga beräknats. Totala luftflödet har varierat mellan 140-175 m3/ tim.
RF i betongen sjönk snabbt från nära 100 % mars 1984 till 93-95 % november.
Sommaren-hösten 1984 var problemen fortfarande stora genom kraftiga limsläpp. Redan vintern 1984-85 slutade nya släpp uppträda trots att RF fortfarande var hög. Under 1985 reparerades golvet och sedan har släpp endast förekommit där trucktrafik i kurvor givit stora horisontella på känningar. Inga för låga yttemperaturer har registrerats på golvytorna (min 17-180C).
Metoden bör med framgång kunna tillämpas på varma industrihallar, skolpaviljonger och idrottshallar under förutsättning att underliggande dräneringsskikt har god luftgenomsläppning. I de fall man har torr inneluft kan tilluften i stället tagas från inneluften närmast yttervägg, t ex i skolor där golvets yttemperatur kan vara känslig.
På initiativ av Olof Adler, SIAB, gjordes ett försök att sanera skadorna genom att ventilera grunden med uteluft. Alternativet att byta golvbeläggning hade ställt sig betydligt mer kostsamt och hade dessutom medfört störningar i produktionen. Genom bidrag från SBUF har det varit möjligt att dokumentera, följa upp och redovisa åtgärden och dess effekter.
Strax efter hallens färdigställande (1983-03-02) fanns inga skador på golvet. Fukten i golvet registrerades dock, eftersom misstanke fanns om ev kommande problem. Den relativa fuktigheten (RF) var då 93 % vid 21 gr på 50 mm djup. Ingen onormal byggfukt var således inbyggd.
Under februari-mars 1984 började plastgolvet lossna från betongunderlaget. 1984-03-09 registrerades 99 % RF vid 21 gr på 50 mm djup. Limmet var kraftigt förtvålat.
Efter ingående diskussioner förstod bestälIare och anlitad konsult orsakssammanhanget. Man hade då för avsikt att till en kostnad av 600 000 kronor byta golvbeläggningen till fuktgenomsläppligt material. På initiativ av SIAB utfördes istället uteluftventilation under golvkonstruktionen till semestern 1984 för en kostnad understigande 50 000 kr.
Strypspjäll och mätstationer monterades i till- och frånluftrör. Vidare registrerades RF i betonggolvet, yttemperaturen på golvet vintertid och bortventilerad fukt kontinuerligt t o m november 1986.
Genom att mäta flödet och ånghaltsskillnaden på till- och frånluft har bortventilerad vattenånga beräknats. Totala luftflödet har varierat mellan 140-175 m3/ tim.
RF i betongen sjönk snabbt från nära 100 % mars 1984 till 93-95 % november.
Sommaren-hösten 1984 var problemen fortfarande stora genom kraftiga limsläpp. Redan vintern 1984-85 slutade nya släpp uppträda trots att RF fortfarande var hög. Under 1985 reparerades golvet och sedan har släpp endast förekommit där trucktrafik i kurvor givit stora horisontella på känningar. Inga för låga yttemperaturer har registrerats på golvytorna (min 17-180C).
Metoden bör med framgång kunna tillämpas på varma industrihallar, skolpaviljonger och idrottshallar under förutsättning att underliggande dräneringsskikt har god luftgenomsläppning. I de fall man har torr inneluft kan tilluften i stället tagas från inneluften närmast yttervägg, t ex i skolor där golvets yttemperatur kan vara känslig.