Projekt 13389 – Avslutat BBR:s kostnadspåverkan på installationer

Projektet "BBR’s kostnadspåverkan på installationer" är det tredje i en rad av SBUF-projekt som studerat byggreglernas effekter på byggkostnaderna. De två föregående projekten har fokuserat på effekter på kostnader och kvalitet av införandet av eurokoderna (SBUF-projekt 12928) respektive hur det regelverk som styr utformning av bostäder påverkar boendekostnader och boendekvalitet (SBUF-projekt 13271). Då de föregående projekten inte berörde regler som avser installationer initierades detta projekt av Installatörsföretagen i avsikt att fylla detta tomrum.

I denna rapport ges en sammanfattande redovisning av projektets genomförande. Projektresultaten redovisas i publikationen "BBR och andra byggregler – Effekter på installationskostnader" (bilaga 1). Därutöver redovisas i en separat rapport som tagits fram i anslutning till detta projekt en detaljerad genomgång av föreskrifter och allmänna råd i samtliga avsnitt i BBR 25 liksom av delar av PBL och PBF. På ett flertal punkter lämnas förslag till ändringar och förbättringar. Rapporten, "Förslag till ändringar i byggreglerna", återges i sin helhet i bilaga 5 till denna rapport. Syftet med detta projekt har varit att belysa fördyrande krav och allmänna råd i de byggregler som berör installationer, det vill säga i huvudsak hygien, hälsa och miljö, men även i viss mån brandskydd respektive energihushållning, och med fokus på regler relevanta för nybyggnad av bostäder. Arbetet har omfattat en genomgång av relevanta delar av gällande regelverk och aktuella rapporter, intervjuer med företrädare för byggsektorn samt en enkätstudie i syfte att samla information om hur byggsektorn ser på byggreglernas kostnadspåverkan på installationer. Beträffande BBR 25, avsnitt 6, som behandlar hygien, hälsa och miljö, anses inte dessa regler som särskilt besvärande ur ett kostnadsperspektiv, däremot kan vissa detaljkrav vara innovationshämmande och det förekommer även överlappningar med andra regelverk, till exempel från Folkhälsomyndigheten. Reglerna om brandskydd, som behandlas i BBR 25, avsnitt 5, pekas ut som besvärliga och kostnadsdrivande. Här riktas dock kritiken huvudsakligen mot den otydliga process som är kopplad till granskning och kontroll, och bristen på tydliga vägledningar om hur regelverket ska tolkas. Reglerna om energihushållning i BBR 25, avsnitt 9, anser många är kostnadsdrivande, och de synpunkter som framkommit indikerar att detta är ett ämne som berör många. Beträffande reglerna i BBR 25 har det även framkommit att en stor och ökande andel av byggherrarna väljer att ansluta sig till något miljöcertifieringssystem, vilket normalt innebär att byggnaderna ska uppfylla högre krav än de som ställs i BBR och som får tolkas som samhällets definition av en "tillräckligt" bra byggnad. Om byggherren ställer högre krav på en byggnad än samhällets minikrav är det svårt att hävda att det är regelverket som är kostnadsdrivande. En mer generell slutsats berör de så kallade kommunala särkraven. Olika tillämpningar i olika kommuner försvårar standardisering och industrialiserat byggande, och kommunala särkrav är av detta skäl sedan några år förbjudet i lag. Det finns i en del kommuner en strävan att gå före och kräva exempelvis nya miljömässiga lösningar. Det är tveksamt om alla aspekter på ett sådant föregångssätt är analyserade, ett onödigt dyrt byggande kanske är en helt oväntad och oönskad effekt. Som framgår av bilaga 1 har, utöver de frågeställningar som varit projektets huvudfokus, ett antal andra punkter identifieras som kostnadsdrivande och innovationshämmande.

Slutredovisningen utgörs av rapporten "BBR:s kostnadspåverkan på installationer", Ove Lagerqvist, Prodevelopment AB, Mårten Lindström, More10 AB, och Hans Severinson, Hans Severinon AB (sju sidor och fem bilagor).