Med avstamp från Hallandsåsen

Metoden gör att tekniska, miljömässiga och ekonomiska risker minskas.
Metoden gör att tekniska, miljömässiga och ekonomiska risker minskas.

Man behöver inte borra hål i något som ska vara vattentätt. Ersätt det med oförstörande provning.

Nu behöver man inte borra hål i något som ska vara vattentätt såsom till exempel en betonginklädnad, så kallad förstörande kvalitetsprovning. Det kan ersättas med oförstörande provning.

- Det här är ett av de mest spännande utvecklingsprojekt jag deltagit i. Vi genomförde projektet parallellt med att vi drev tunneln i Hallandsås och resultaten kunde implementeras med en gång. Hallandsåsprojektet är speciellt för mig eftersom jag jobbade där i många år, det har också generellt bidragit till att vi lärt oss mycket om att driva tunnel i komplexa förhållanden. Med det här resultatet kan vi verifiera kvaliteten på produkten enkelt, snabbt och med hög precision utan att skada den, säger Robert Sturk, Skanska, som var projektledare för projektet.

- Det är många som bidragit till det fina resultatet men Nils Rydén vid Lunds Tekniska högskola (LTH) som utvecklat tekniken behöver nämnas speciellt också, tycker jag.

Tog avstamp från Hallandsåsen

Projekt har utvecklat en ny metod för oförstörande kvalitetskontroll av betongtunnlar. Metoden kan användas för produktionskontroll av bakfyllnadsmaterialet i tunnlar som byggs med prefabricerade tunnelelement (liner) i kombination med en tunnelborrmaskin (TBM). Det finns ett stort behov av att kunna kvalitetsvärdera bakfyllnaden i tunnlar av prefabricerade tunnelelement. 

Bakfyllnadsmaterialet injekteras bakom betongelementen och ska ge tillräcklig strukturell hållfasthet för tunneln och minimera läckage av vatten in i tunneln.

Traditionellt används fortfarande dyr förstörande provning i form av borrning genom de nytillverkade betongelementen för att kontrollera den injekterade bakfyllnaden. Utvecklingen av den föreslagna oförstörande metoden började redan under produktionen av Hallandsåstunneln i samarbete med Trafikverket.

Metoden visade sig då ha potential att bidra till en signifikant förbättring av kvalitetskontroll och kvalitetssäkring av tunnlar som byggs med prefabricerade tunnelelement. Inom detta forskningsprojekt har den nya metoden kunnat studeras teoretiskt för att kunna kvantifiera osäkerheter och optimera signalbehandling baserat på både teoretiska modelleringar och mätdata från Hallandsåstunneln samt laboratorium.

Resultatet av detta arbete innebär att metoden nu kan appliceras på andra tunnlar med andra förutsättningar när det gäller tjocklek och material i liner och bakfyllnad samt helt nya applikationer där ett material behöver undersökas från utsidan av ett annat material.

Tekniska, miljömässiga och ekonomiska risker minskas

Övergången från förstörande till oförstörande provning möjliggör kvalitetsvärdering av en mycket större yta av den totala tunnelarean till en lägre kostnad, vilket ökar säkerheten och tillförlitligheten av den färdiga tunneln. Både tekniska, miljömässiga och ekonomiska risker kan minskas vilket ger en ökad samhällsnytta. Den utvecklade metoden har vunnit internationellt erkännande och har till exempel används vid byggandet av Follobanan i Norge.

Kontakt

Robert Sturk Skanska robert.sturk@skanska.se

Följ oss