Väderskydd vid KL-trä minskar mikrobiell påväxt
Resultaten från detta projekt är baserade på två fallstudier med fyra byggnader. Fältmätningar visar mikrobiologisk påväxt i samtliga objekt och i princip på alla undersökta våningsplan. Av totalt 200 analyserade mätpunkter hade hälften sparsam påväxt och ungefär en tredjedel hade måttlig-riklig mikrobiell påväxt.
Svårt att undvika mikrobiell påväxt om väderskydd inte används vid KL-trä byggande.
Det är svårt att undvika uppkomst av mikrobiell påväxt under byggnation med KL-trä utan väderskydd, därför är rekommendationen att använda väderskydd.
Projektets syfte var att öka kunskapen om hur KL-trä konstruktioner påverkas vid nederbörd under byggtiden, för att industrin ska kunna avgöra behov av väderskydd.
Mikrobiologisk påväxt i samtliga objekt
Resultatet baseras på två fallstudier med fyra byggnader. Fältmätningarna uppvisar mikrobiologisk påväxt i samtliga objekt och i princip på alla undersökta våningsplan. Av totalt 200 analyserade mätpunkter hade hälften sparsam påväxt och ungefär en tredjedel hade måttlig-riklig påväxt.
Boverkets byggregler och AMA Hus 18 kunde därför inte kunde uppfyllas. Omfattande saneringsarbete har gjorts i alla fyra objekten. Resultaten av det arbetet har inte inrymts i denna studie.
Nyttan med projektet består i ökade kunskaper som hjälper entreprenör att fatta underbyggda beslut om lämpliga metoder och arbetsprocesser för att bygga tillräckligt fuktsäkert.
Projektet kompletterar SBUF-projekt 13499 Väderskydd – en lathund för entreprenören.
Relaterade artiklar
SBUF-projektets resultat ger en trygghet för en byggherre/fastighetsägare hur de stegvis kan anta en klimatbudget för ett byggnadsverk (byggnads eller anläggningsprojekt) och för företaget för sin portfölj av fastigheter (både nyproduktion och ROT).
Köldbryggan kring fönster står för en stor andel av energiförlusterna för moderna byggnader. Ett nytt grepp för att minska köldbryggan är att låta väggens isolering täcka fönsterkarmen vilket visar sig reducera energiförlusterna.
Äldre befolkning, komplexa byggnader och högre tillgänglighetskrav är exempel på faktorer som gör att utrymning idag är en komplex fråga. Med utrymningshissar kan personer som annars hade fått invänta hjälp få möjligheten att ta sig ut.